Hylla
Personnamn
Titel och upphov Växter och djur i stadsnatur : skydd, skötsel och utveckling av tätortsbiotoper
Utgivning, distribution etc. Statens råd för byggnadsforskning , Stockholm ; 1994 : [1994]
Utgivningsår
Språk: Odefinierat språk.
SAB klassifikationskod
Fysisk beskrivning 144 s. : ill. (huvudsakligen i färg)
Serietitel - biuppslagsform
Nummer i serie
Indexterm - Okontrollerad
ISBN 91-540-5603-9 91-540-5603-9
Antal i kö:
*00000856nam a22002653 45
*001564
*007|||||||||||||||||||||||
*008110824s sw ||||e||||||00| ||und d
*020 $a91-540-5603-9
*020 $a91-540-5603-9
*035 $a(Ko)590
*084 $aOdgd
*084 $aUhe
*1001 $aFlorgård, Clas
*24510$aVäxter och djur i stadsnatur :$bskydd, skötsel och utveckling av tätortsbiotoper /$cförfattare: Clas Florgård, Ulla Mörtberg och Maud Wallsten
*260 $aStockholm ;$a1994 :$bStatens råd för byggnadsforskning ,$c[1994]
*300 $a144 s. :$bill. (huvudsakligen i färg)
*440 $aStad & land ;$v1994:121
*440 $aT Byggforskningsrådet ;$v1994:1
*653 $aStadsplanekonst
*653 $aMiljö
*7001 $aMörtberg, Ulla$4aut
*7001 $aWallsten, Maud$4aut
*8520 $cOdg
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
Inledning 13 Några centrala begrepp 14 Ett ekologiskt synsätt 15 Helhetssyn, kretsloppstänkande, energiminimering och biotoptänkande 15 Helhetssyn 15 Kretsloppstänkande 15 Minskning av energianvändningen 16 Biotoptänkande 16 FN:s Riokonferens - ett genombrott för biotoptänkandet 16 Konventionen om biologisk mångfald 16 Riodeklarationen om miljö och utveckling 17 Agenda 21 17 Varför vårda biotoper i tätorter? 17 Tätortsbiotoper kan vara speciella 17 Jord- och skogsbrukets biotoper utarmas 18 Art- och genbanker 18 Grönytor som "landskapsmuseer"19 Renare luft19 Vatten i naturmiljö och kulturmiljö19 "Gröna skelett" i städerna 19 Miljö för människor 20 Positiva förändringar 20 Egenskaper hos biotoper24 Områdenas storlek och samband är viktigt 24 Ju större områden desto fler arter 24 "Öar" och "korridorer" 25 Biotopvariation ger ett rikt växt- och djurliv 25 Mångformig vegetation ger mångformigt djurliv 25 Övergångszoner i vegetationen är växtrika 26 Variation i helheten 26 ålder och beständighet 27 Kontinuitet i årtusenden 27 Tillgång till gammal skog 27 Lantbrukets hävdformer 28 Arternas tålighet varierar 29 Specialister är känsliga29 Anpassning till människan gynnar växt- och djurarter 29 Införsel av arter - medvetet och omedvetet 29 Naturen förändras ständigt 30 Naturliga förändringar 30 Förändringar i städer och tätorter 30 Växter och djur kan anpassa sig genetiskt 30 Djur i tätorter ändrar sitt beteende 32 Många biotoper är hotade33 Orsaker till hotbilden 33 För litet växtlighet och för mycket 34 Hot mot tätorternas biotoper 35 Bebyggande och uppsplittring av grönområden 35 Alltför nitisk skötsel 35 Hot mot jordbruksbiotoper 36 Gödsling och ogräsbekämpning 36 Stora enhetliga fält 36 Upphört bete eller slåtter 36 Skogsplantering 36 Hot mot skogsbiotoper 37 Likformiga barrträdsbestånd 37 Stora hyggen 37 Färre gamla träd och gamla bestånd 37 Färre döda träd och grenar 37 Dikning 38 Hot mot vattenbiotoper och våtmarker 38 Kunskapsbrist - ett allvarligt indirekt hot 40 Vilken påverkan utsätts tätortsbiotoperna för?41 Bebyggande och klimatförändringar 41 Bebyggande 41 Klimatförändringar 42 Näringstillförsel och miljögifter 42 Näringstillförsel 42 Miljögifter 43 Trafik 44 Störningar 44 Trampslitage och markskador 45 Trampslitage kan vara tecken på positiv användning 45 "Medelgod" mark ofta tålig 45 Växters tramptålighet varierar starkt46 Park- och trädgårdsskötsel, bekämpningsåtgärder 47 Park- och trädgårdsskötsel 47 Bekämpningsåtgärder 48 Påverkan på våtmarker och vattenbiotoper 49 Exemplet Fyrisån 49 Tätortsbiotoper - hur de ser Ut och kan skötas53 Skötselbeslut viktiga 53 Fri utveckling - på rätt ställe 53 Konflikt mellan människa och natur 54 Den täta "stenstadens" bebyggda ytor 55 Murar, kalkstensväggar57 Parker och andra grönområden 57 Traditionell syn på parker 58 Markvegetation är mer än gräs och ogräs 58 Slutenhet och öppenhet 59 Föda, boplatser, viloplatser och skydd för fåglarna 59 Djur vandrar in i tätorterna60 Att förbättra för djuren 60 Stadsparker och kyrkogårdar 60 Stadsparker 60 Kyrkogårdar 61 Grönområden från ca 1930-1960 62 Grönområden från ca 1960-1980 64 Grönområden efter ca 198066 Trafikytor med skyddszoner67 Ruderatmarker 68 Industriområden 68 Avfallsupplag 69 Grustäkter 70 Järnvägsområden och hamnar 70 Sparad jordbruksmark 71 åkermark 71 Öppen ängsmark och vall 72 Lövängar 72 Hagmarker 73 Dikeskanter och åslänter 74 Sparad skog74 Barrskog 75 Hällmarkstallskog 77 Blandskog 77 Lövskog 78 Vide och sälg 78 Asp 78 Björk 79 Ek 79 Ädellövskog, ädellövdungar 79 Skogsbryn och åkerholmar 81 Bäckdalar, raviner, källor, bergbranter, rasbranter 81 Våtmarker 82 Rikkärr 84 Alkärr, strandskog och annan sumpskog 84 Strandängar 85 Öppet vatten 86 Naturliga sjöar 87 Kustvikar, kustsjöar 87 Lertäkter, märgelgravar 88 Stenbrott, gruvor 88 Sjörestaurering 88 Trummen i Växjö 88 Ingbergssjön i Nässjö 89 Sjöar i Skövde 90 Kroppkärrsjön i Karlstad90 Lillsjön i Hudiksvall 90 Våtmarker och dammar i tätorternas hydrologi 91 Förorenat dagvatten och stora flöden 91 Våtmarker och dammar för att utjämna flöden 91 Dammar som "reningsverk" 92 Att skapa biotoper93 Nyskapade biotoper är viktiga 93 Naturförutsättningar och mänsklig påverkan är grunden 93 Syftet styr utformningen 94 Nya arter - problem eller tillgång? 95 Kommuner, bolag, föreningar, skolor, daghem- och vanligt folk 96 Omvandling av parker och andra grönområden 97 Blomsterängar och blomsteråkrar 98 Blomsterängar 98 Blomsteråkrar 100 Skogar och dungar 101 Val av träd och buskar 101 Amträd och ambuskar 102 Naturlika planteringar 103 Ljung-, lingon- och blåbärsmarker 106 De vanligaste biotoperna är svåra att skapa 106 Att använda avbaningsmassor107 Torvning 107 Bäst på avsides belägna ytor 107 Våtmarker och dammar 109 Våtmarker och dammar som biotoper 109 Exemplet Isbladskärret 110 Trädgårdar 113 Trädgårdar är rika livsmiljöer 113 Naturtomter och trädgårdstomter 113 Föränderlighet 113 Rika miljöer114 Din trädgård som biotop 114 Träd- och buskskikt 115 Marktäckande växter116 Daggmasken - trädgårdsmästaren 1 16 Variationsrika rabatter 1 17 Låt löven ligga! 118 Komposten - bra för igelkottar 119 Trädgårdens bostadsbrist120 Biotopvård - en del i kommunernas ekologiskt inriktade planering 121 Ekologisyn på kommunal nivå 121 Biotoper - delar i helheten 123 Naturlig dagvattenhantering123 Alternativa avloppsreningssystem 123 Närhet stad - land124 Läbälten124 Kommunernas biotopplanering 124 Arbetsgång 124 Biotopinventering 125 Biotopöar och spridningskorridorer 126 Arealkrav för biotoper 127 Biologiska kärnområden i Storstockholms Gröna Bälte 128 Krav på spridningskorridorer 128 Spridningskorridorernas innehåll 128 Vattendrag som spridningskorridorer 128 Spridningskorridorers bredd 129 Barriärer och ekodukter 130 Förtätning av befintliga villa- och fritidshusområden 130 Målformuleringar och skötselplaner 131 Att läsa 132 Nämnda växters latinska namn 136 Register 142