Konstfacks bibliotek

*000     cam a        i 4500
*00147744
*00520200218115655.0
*008190824s2019    sw |||||||||||001 0|swe|d
*020  $a9789171735720$qinbunden
*035  $a(BOKR)9789171735720
*035  $a(SE-LIBR)7js5cvs25vlrqdtz
*0411 $aswe$heng
*08204$a307.1216$223/swe
*084  $aOdgd:k$2kssb/8
*084  $aOabba$2kssb/8
*1001 $aSennett, Richard$4aut
*24010$aBuilding and dwelling : ethics for the city$lSvenska
*24514$aDen öppna staden :$ben etik för byggande och boende /$cRichard Sennett ; översättning: Nils Sjödén.
*264 1$aGöteborg :$bDaidalos,$c[2019]
*264 3$c2019
*300  $a396 sidor, 28 onumrerade planschsidor$c22 cm
*336  $atext$btxt$2rdacontent
*337  $aunmediated$bn$2rdamedia
*338  $avolume$bnc$2rdacarrier
*340  $b22 cm
*520  $aDen som bor i en stad bor på sätt och vis i två olika slags städer på samma gång: en uppbyggd miljö och en social sådan. Sociologen och stadsplaneraren Richard Sennett använder sig i "Den öppna staden" av franskans båda ord för stad, "ville" och "cité", för att ringa in denna dynamik mellan staden som fysisk plats med hus, kvarter och stadsdelar ("ville") och staden som levande mänsklig gemenskap med sedvanor och traditioner ("cité").  En stadsplanering värd namnet måste kunna hantera de målkonflikter som denna dynamik oupphörligt ger upphov till. En gata, till exempel, är så mycket mer än bara summan av en körbana och en trottoar. Hur skapar man i praktiken förutsättningar för en vital urban tillvaro? Hur balanserar man mellan kravet på tillgänglighet och behovet av skyddade miljöer och rumslig variation?  Sennett tar ett brett grepp om sitt ämne. Han diskuterar till exempel historiska planeringsstrategier förknippade med namn som Haussmann (Paris) och Cerdà (Barcelona) och tar oss med på utflykter i intressanta miljöer i Berlin, Dehli, Shanghai, Medellín, New York och en rad andra städer. I fokus står (det åtminstone i teorin möjliga) mötet mellan den goda strukturen och det goda livet.  Med rätt sorts stadsplanering – då inte minst en stadsplanering som tar etiska hänsyn – kan man på allvar, menar Sennett, berika stadsinvånarnas liv. Det går att skapa och bevara en ”öppen stad”.  Richard Sennett är professor i sociologi vid London School of Economics, MIT och New York University, och författare till en rad böcker. År 2006 fick Richard Sennett Hegelpriset, som delas ut av staden Stuttgart.
*650 7$aStadsplanering$0https://id.kb.se/term/sao/Stadsplanering$2sao
*650 7$aUrban politik$0https://id.kb.se/term/sao/Urban%20politik$2sao
*650 7$aStadslandskap$0https://id.kb.se/term/sao/Stadslandskap$2sao
*650 7$aStadsförnyelse$0https://id.kb.se/term/sao/Stadsf%C3%B6rnyelse$2sao
*650 7$aStadssociologi$0https://id.kb.se/term/sao/Stadssociologi$2sao
*650 7$aIdealstäder$0https://id.kb.se/term/sao/Idealst%C3%A4der$2sao
*650 0$aCity planning
*650 0$aUrban policy
*650 0$aSociology, Urban
*650 0$aUrban renewal
*7001 $aSjödén, Nils,$d1945-$4trl
*852  $5Ko$bKo$hOdg
*887  $a{"@id":"7js5cvs25vlrqdtz","modified":"2020-02-18T11:56:55.227+01:00","checksum":"296480606947"}$2librisxl
*887  $5Ko$a{"@id":"7kk0gb6n5kb90hs4","modified":"2020-03-12T09:48:46.361+01:00","checksum":"70892400592"}$2librisxl
^