Hylla
Personnamn
Titel och upphov Att skriva en bra uppsats
Uniform titel
Utgivning, distribution etc.
Utgivningsår
DDC klassifikationskod (Dewey Decimal Classification)
SAB klassifikationskod
Upplaga
Fysisk beskrivning 349 s. : ill., diagr., tab. ; 24 cm
Anmärkning: Allmän
Anmärkning: Innehåll 1. Uppsatser inom högre utbildning : genrer och kvalitetskriterier -- 2. Skrivprocesser i samband med självständiga uppsatser -- 3. Mindre hemuppsatser och veckouppsatser : styrda uppsatser -- 4. Problemformulering : från tema till fokus och frågor -- 5. Litteratur- och informationssökning -- 6. Att läsa och göra anteckningar till uppsatser -- 7. Källor i uppsatsen -- 8. Empiri i uppsatsen -- 9. Teori, begrepp, metoder och tillvägagångssätt (=hela undersökningens metod) -- 10. Uppsatsens disposition och strukturelement -- 11. Uppsatsens argumentation -- 12. Klart och vetenskapligt språk -- 13. Handledning, självständighet och ägarskap -- 14. Litteratur om att skriva uppsats
Anmärkning: Innehållsbeskrivning, sammanfattning Att skriva en bra uppsats är en mycket välstrukturerad handbok i uppsatsskrivning, från idéstadiet till färdig uppsats. Boken är även utmärkt att använda som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen – vare sig det handlar om problemformulering, litteratursökning, själva skrivprocessen eller någon annan del av arbetet med att ta fram en korrekt och relevant text. Denna 3:e upplaga är kraftigt omarbetad med nya modeller, diagram, mallar och exempel. Den är vidareutvecklad när det gäller uppsatsskrivandets grundläggande hörnstenar och lägger stort fokus på argumentation, dokumentation, utvärdering och metoder för litteratursökning som är centrala områden för uppsatsskrivaren. Boken vänder sig till alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, liksom deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar främst in sig på kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra, självständiga uppsatser.
Indexterm - Okontrollerad
ISBN
Antal i kö:
*00016096aam a2203445 a 4500
*00142768
*00520170309093735.0
*008140411s2014 sw ad 001 0 swe c
*020 $a978-91-47-11151-0
*035 $a(BOKR)9789147111510
*035 $a(SE-LIBR)16371593
*0411 $aswe$hdan
*08204$a808.066378$223/swe
*0830 $a808.02$223/swe
*084 $aAefe$2kssb/8
*1001 $aRienecker, Lotte
*24014$aDen gode opgave.$lSvenska
*24510$aAtt skriva en bra uppsats /$cLotte Rienecker, Peter Stray Jørgensen ; med bidrag av Signe Skov ; översättning: Ann Lagerhammar
*250 $a3., omarb. uppl.
*260 $aLund :$bLiber,$c2014
*300 $a349 s. :$bill., diagr., tab. ;$c24 cm
*500 $a2. tr., 2015
*5051 $a1. Uppsatser inom högre utbildning : genrer och kvalitetskriterier -- 2. Skrivprocesser i samband med självständiga uppsatser -- 3. Mindre hemuppsatser och veckouppsatser : styrda uppsatser -- 4. Problemformulering : från tema till fokus och frågor -- 5. Litteratur- och informationssökning -- 6. Att läsa och göra anteckningar till uppsatser -- 7. Källor i uppsatsen -- 8. Empiri i uppsatsen -- 9. Teori, begrepp, metoder och tillvägagångssätt (=hela undersökningens metod) -- 10. Uppsatsens disposition och strukturelement -- 11. Uppsatsens argumentation -- 12. Klart och vetenskapligt språk -- 13. Handledning, självständighet och ägarskap -- 14. Litteratur om att skriva uppsats
*520 $aAtt skriva en bra uppsats är en mycket välstrukturerad handbok i uppsatsskrivning, från idéstadiet till färdig uppsats. Boken är även utmärkt att använda som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen – vare sig det handlar om problemformulering, litteratursökning, själva skrivprocessen eller någon annan del av arbetet med att ta fram en korrekt och relevant text. Denna 3:e upplaga är kraftigt omarbetad med nya modeller, diagram, mallar och exempel. Den är vidareutvecklad när det gäller uppsatsskrivandets grundläggande hörnstenar och lägger stort fokus på argumentation, dokumentation, utvärdering och metoder för litteratursökning som är centrala områden för uppsatsskrivaren. Boken vänder sig till alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, liksom deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar främst in sig på kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra, självständiga uppsatser.
*653 $aAcademic writing
*653 $aUppsatsskrivning
*6531 $aScientific communications
*7001 $aStray Jørgensen, Peter
*7001 $aHedelund, Lis$4ctb
*852 $hAefe
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
Förord till tredje upplagan 15 Läsarvägledning 17 1. UPPSATSER INOM HÖGRE UTBILDNING - GENRER OCH KVALITETSKRITERIER 18 Den självständiga uppsatsen som genre 18 Inom den vetenskapliga genren undersöks ett problem inom ett visst ämne 20 Den självständiga uppsatsen lever upp till vetenskapliga krav 22 Vetenskap är faktorer i samspel 22 Den vetenskapliga texten är hierarkisk 22 Vetenskap är både kunskap och undersökning 23 Akademiska språkhandlingar 23 Vetenskapliga och icke-vetenskapliga språkhandlingar/framställningsformer 24 Krav på och egenskaper hos en bra uppsats inom högre utbildning 25 Undvik vanliga missförstånd om vad en bra uppsats är 26 Andra typer av uppsatser och genrer som du också kommer att skriva i under dina studier 27 Andra typer av uppsatser: förmedlande uppsatser, träningsuppsatser och provuppsatser 28 Undersökningens bas - uppsatsens pentagon 29 Vad kan det stå i pentagonens hörn? 30 Exempel på bra uppsatser i pentagonen 31 Använd pentagonen 37 Kvalitetskriterier hos en bra uppsats 37 En lärares kommentarer om en uppsats 37 Vetenskapsretorik 38 1. I en bra uppsats är skribenten närvarande som expert och visar prov på självständighet 38 2. En bra uppsats använder sig av ämnets kunskap och redskap 40 3. En bra uppsats är fokuserad 42 4. En bra uppsats placerar sig högt på taxonomier för lärandemål 42 5. En bra uppsats består av ett argument 45 6. En bra uppsats förhåller sig kritiskt till sitt material, sitt ämne och till sig själv 46 7. En bra uppsats metakommunicerar 46 8. En bra uppsats uppfyller kursens kriterier 47 Exempel på kvaliteter i uppsatser 48 Nyanseringar? 56 Den anglosaxiska och den kontinentala vetenskapstraditionen har olika mål och ideal 56 Råd till studerande som skriver kontinentalt 59 2. SKRIVPROCESSER I SAMBAND MED SJÄLVSTÄNDIGA UPPSATSER 61 Ämnesval 61 Ditt intresse för ämnet 62 Ett användbart ämne 62 Ett bra uppsatsämne 62 Teoretiska, abstrakta eller konkreta uppsatsämnen? 63 Det första man gör efter val av uppsatsämne är att skriva 63 Börja skriva, javisst, men vad? 63 Skriv innan du läser - och medan du läser 64 Skriv bakifrån - börja med slutsatsen 65 Börja med det centrala 66 Vänta med att gå på djupet med teori och historik, referat och beskrivningar 66 Skrivflexibelt 67 Det inledande skrivandet är tankeskrivande 69 Tankeskrivandets (materialgenererande) tekniker 69 Varför tankeskrivande? 74 Från tankeskrivande till utkast till färdig uppsats 74 Skriva med respektive utan disposition 74 Uppsatsskrivandets texter: anteckningar, utkast och färdig text 76 Bör man skriva med en läsare i tankarna? 77 Revidering av text 77 Ta en paus 79 Revidera på papper 79 Kriterier för revidering 79 Från skribentfokusering till läsarfokusering vid revidering 81 Att få feedback 87 Se till att ta del av din lärares kriterier 81 Projektplanering av uppsatsarbetet 82 Förutsättningar 82 Använd kalender och planeringsscheman 83 Planera från deadline och bakåt 83 Loggbok för skrivarbetet 85 Läsning i samband med uppsatsarbete 85 Experimentera! 85 3. MINDRE HEMUPPSATSER OCH VECKOUPPSATSER - STYRDA UPPSATSER 86 Vad är syftet med styrda uppsatser under det första studieåret? 86 Kvalitetskriterier 87 Krav och möjligheter: Vad måste du göra - och vad kan vara bra att göra? 89 Fem grundläggande innehållselement i styrda uppsatser 89 Progression och självständighet 91 Om du får i uppgift att skriva uppsats 92 Uppsatsens inledning: Vad bör finnas med? 93 Struktur och framställning 94 Skrivprocessen - vid sex timmar, tre dagar eller en vecka 96 4. PROBLEMFORMULERING - FRÅN TEMA TILL FOKUS OCH FRÅGOR 99 Definitioner: "problem" och andra problemord 100 Andra ord för problemformulering 102 Måste det finnas ett problem (och för vem) för att man ska kunna skriva en självständig uppsats? 103 När kan man problemformulera? 104 Problemformuleringar inom "hårda" ämnen och "mjuka" ämnen 105 En fråga? 105 En bra problemformulering hjälper dig att skriva en bra uppsats 106 Processen: från tema till problemformulering 108 Hur tar du dig från temat till problemformuleringen? 109 Problemformulera från svaret till frågan 112 En observation 113 Använd frågeord 113 Fyll i en mall 114 Få inspiration 114 1. Problemformuleringen styr uppsatsens pentagon 114 2. Problemformulera kunskapsanvändande på taxonomier för lärandemål 115 Vad-, varför- och hur-frågor 115 Vad-frågor 115 Varför-frågor 116 Hur-frågor 117 3. Problemformuleringen gör att uppsatsen får formen av ett argument 117 4. Bred eller smal problemformulering? 118 Problemformuleringen styr uppsatsens avgränsning 120 5. Huvudfrågan i problemformuleringen bör klart framgå 121 Dela upp i huvudfrågan och nödvändiga arbetsfrågor 122 6. Problemformuleringen bör präglas av språklig precision 123 Vaghet 123 Se upp med ord i pluralis och breda begrepp 123 Se upp med frånvaro av aktörer och källor 124 Använd ämnesområdets ord och termer 124 Skriv en kort och tydlig problemformulering 125 7. Använd öppna/slutna frågor medvetet i problemformuleringen 126 En dålig problemformulering - vad är det? 128 Handledning och problemformulering 128 Håll handledaren informerad 128 Få feedback från handledaren, kurskamraterna och andra 129 En bra problemformulering är ingen garanti 130 Obesvarade frågor och oavslutade problemformuleringar 130 5. LITTERATUR- OCH INFORMATIONSSÖKNING 131 Baskunskaper i informationssökning och informationshantering 132 Sätt ramarna för litteratursökningen 132 Hur mycket litteratur ska man läsa? 132 Sätt en tidsram för litteratursökningen 133 Från bred till smalare sökning - före och efter problemformulering 134 Inledande sökning och läsning 134 Din uppsats förhållande till litteraturen i ämnet 135 Litteratur- och informationssökning utifrån en ifylld pentagon 135 Finns det "litteraturluckor" i pentagonen? 137 Planering av litteratursökningen 137 Hur man söker litteratur - sökmetoder 138 Kedjesökning 138 Systematisk sökning 138 Slumpmässig sökning 139 Artiklar och annat material 139 För mycket och för lite litteratur 140 För mycket litteratur - precisera sökorden 140 Om det inte finns någon litteratur? 140 Kan man tillåta sig att låtsas som om källorna inte existerar? 141 Sökord vid litteratursökning till uppsatsen 141 Dokumentation av litteratur- och informationssökning 143 Checka av din litteratursökning 144 Värdering av litteratur - källkritik 146 Handledaren och litteratur- och informationssökning 147 Resurser vid litteratur- och informationssökning 148 6. ATT LÄSA OCH GÖRA ANTECKNINGAR TILL UPPSATSER 150 Att läsa kurslitteratur och att läsa för en uppsats kräver olika läs- och anteckningsstrategier 150 Att läsa och att skriva hör ihop 151 Att läsa till uppsatser 151 Läsmetoder 152 Skumläsning - att läsa för att orientera sig i ämnet 152 Selektiv läsning - målinriktad läsning 153 Ett sista ord om läsning 155 Att göra anteckningar till uppsatsen 155 Anteckningar under uppsatsarbetets gång: Anteckningsfiler 156 Var gör man anteckningar? 156 Bearbetande anteckningar 151 Anteckningar som sätter saker i sitt sammanhang 158 7. KÄLLOR I UPPSATSEN 160 Källornas användning i och till uppsatsen 160 Bruksskrifter 161 Källors grad av sakkunskap och vetenskaplighet 162 Varför ska man använda sekundärkällor? 162 Användning av sekundärkällor i uppsatser - vilka och hur? 163 Hur många källor? 165 Vad kan man använda i en källa? 165 Problemformuleringen är vägvisare och måttstock för källhanteringen 165 Var i pentagonen står de olika källorna? 166 Var och hur omnämner du sekundärkällor i din text? 166 Källkvalificering, källargumentation, källdiskussion och källkritik 167 l förhållande till egen källanvändning i uppsatsen 168 Kvalificera sekundärkällorna 168 Källargumentation 171 Källdiskussion 172 Källkritik 174 Hur ska man återge källorna? 176 Citat 177 Citatteknik 179 Parafras och referat 179 Hur hänvisar man till källorna? 180 Vilka källor ska ha hänvisningar? 782 Distans till källorna 184 Språksmitta och plagiat 185 Litteratur- och källförteckning 186 Var konsekvent 186 Hänvisningar till böcker 187 Hänvisningar till tidskrifter 187 Hänvisningar till artiklar i antologier eller tidskrifter 188 Elektroniska källor 188 Broschyrer och liknande 188 Annat material 189 Om upplysningar saknas 189 Andra resurser om källhänvisning och litteraturförteckningar 191 8. EMPIRI I UPPSATSEN 192 Kvalitativ empiri och kvantitativ empiri 193 Innan du väljer empiri: Problemformulering och handledare 194 Förbered alltid insamlingen noggrant 195 Presentation av empiri i uppsatsens inledning 198 Empiri som belägg i uppsatsen 199 Empirin kan diskuteras i avsnitt om metodkritik, diskussion och slutsats 200 Insamling och användning av empiri som involverar människor 201 9. TEORI, BEGREPP, METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (= HELA UNDERSÖKNINGENS METOD) 205 Teorier i uppsatsen 207 Begrepp hämtar man ofta i teorin 208 Begrepp ska definieras och syftet med att använda dem i undersökningen ska anges 208 Problem med teori i uppsatsen 209 För mycket eller för lite teori 209 Val av teorier till självständiga uppsatser 210 Hur hittar man teorier? 212 Föråldrade teorier 213 Teoriavsnitt 214 Metod och metodavsnitt 215 Att göra en teori till metod (analysredskap) 278 Var i uppsatsen skriver man om teorier och metoder? 219 Teori introduceras i inledningen eller i ett teoriavsnitt 219 Var ska kritik av teori och metod stå i uppsatsen? 220 Diskussion, värdering och kritik av teorier 221 Diskussion, värdering och kritik av metoder: undersökningsmetoden 224 Uppsatsens undersökningsmetod, tillvägagångssättet 229 Från problemformulering till teori och ämnets metoder och undersökningsmetod 230 Anlita din handledare 232 10. UPPSATSENS DISPOSITION OCH STRUKTURELEMENT 233 När och hur disponerar man? 233 Använd problemformuleringen som styrmedel för dispositionen 236 Genren ger strukturen 236 Den vetenskapliga strukturen innehåller argumentationens olika element 242 Generellt - konkret - generellt: uppe - ner - upp igen 244 Avsluta uppsatsen uppe 246 Betrakta uppsatsen ur ett fågelperspektiv 247 Struktureringsprocessen pågår under hela skrivarbetet 248 Problem att disponera 248 Framställningsformer - den akademiska textens byggstenar 249 Definierande avsnitt 250 Refererande och parafraserande avsnitt 251 Beskrivande och karakteriserande avsnitt 252 Återgivande, berättande och redogörande avsnitt 252 Jämförande avsnitt 253 Analyserande och tolkande avsnitt 253 Diskuterande avsnitt 255 "Vad menar du själv?" 258 Reflekterande avsnitt 258 Utvärderande avsnitt 259 Avsnitt med handlingsföreskrifter, perspektiverande avsnitt 260 Uppsatsens inledning 260 Inledningen som mall 267 Inledningen speglar hela uppsatsen 263 Val av tema, problematisering, motivering och problemformulering 265 Hypoteser 266 Uppsatsens syfte 266 Perspektiv 267 Metod 267 Teori(er) 267 Begreppsdefinitioner 268 Empiri 268 Avgränsningar 268 Tillvägagångssätt och uppbyggnad av uppsatsen 268 Uppsatsens slutsats 269 Slutsatsen ska relatera till problemformuleringen 269 Skriv på slutsatsen efterhand 277 Perspektivering 272 Uppsatsens serviceavsnitt 272 Förstasidan 273 Innehållsförteckning 273 Använd rubriker för att visa strukturen 274 Bilagor 274 Noter, notavsnitt och litteraturhänvisningar i texten 275 Abstract - resumé 276 UPPSATSENS ARGUMENTATION 277 Argumentationen i uppsatser och andra genrer 277 Argumentationen i vetenskapliga uppsatser 278 Argumentationen är ett led i en oavslutad vetenskaplig debatt 282 Vad ska din uppsats argumentera för? 282 Uppsatsen som en sammanhängande argumentation 283 Vetenskaplig kontext 284 Slutsats 286 Slutsatser i uppsatser behöver inte vara omfattande 286 Perspektiveringen rymmer frågor om litteraturen och den egna undersökningen 287 Belägg 287 Vad kan du använda som belägg - och till vad? 288 Teoriers och metoders placering i uppsatsens överordnade argumentation 289 Undersökningsargumentation 289 Undersökningsmetod 289 Diskussion och metodkritik 290 Använd argumentationsmodellen under skrivprocessen 292 Argumentationens element i uppsatsens struktur 293 Argumentation i språket 295 Använd argumentationssignaler 295 Saklighet 295 12. KLART OCH VETENSKAPLIGT SPRÅK 296 Först och främst: Språket förändras från tanke till utkast till färdig produkt 297 Text till handledare, uppsats- eller feedbackgrupp 297 Klart och vetenskapligt språk 298 Klart språk i uppsatser - en dygd snarare än ett krav 299 Välj precisa, entydiga och vetenskapliga ord 300 Precisa och entydiga ord 302 När ska man definiera begrepp, termer och uttryck? 302 Välj meningens subjekt och verb med omsorg 303 Subjekten - vad står i fokus? 303 Meningens verb ska vara konkreta 304 Början, mitten och slutet på ett bra avsnitt 305 Använd ämnesrelaterade nyckelord för att visa på sammanhang i avsnittet 306 Skriv metakommunicerande 307 Vetenskaplig metakommunikation 309 Textlig metakommunikation 309 För mycket metakommunikation? 311 Språklig distans och språksmitta 312 FAQ - Ofta ställda frågor 314 Använda värderande ord? 314 Variation i språket? 315 Litterärt språk? 315 Förmedlande språk? 315 Talspråk, vardagsspråk, slang? 316 Svårt språk? 316 Användning av "jag", aktiv och passiv 318 Nominalstil? Både ja och nej 319 "Vad tycker du själv?'' 320 Vad kan man själv göra? 321 13. HANDLEDNING, SJÄLVSTÄNDIGHET OCH ÄGARSKAP 322 Bra handledning 324 Sök information om handledningen 324 Första handledningsmötet 325 Initiativet är ditt! 326 Förberedelse inför handledning 326 Stäm av förväntningar 326 Mailkontakt med handledaren 327 Flera handledningstillfällen 328 Bra textstycken vid handledning 329 Feedback från makronivå till mikronivå (top-down) 329 Framåtriktad feedback och bakåtriktad feedback 331 Handledaren och kvaliteten på ditt arbete 331 Hur tar man emot kritik? 331 Efterbearbetning av handledning 332 Få feedback på alla uppsatser - och ge feedback på feedbacken 332 Ingen vägledning eller dålig handledning? 333 Alternativ till handledning 333 14. LITTERATUR OM ATT SKRIVA UPPSATS 335 Läs mer om 335 Exempel på uppsatser 335 Generellt om att skriva uppsatser 335 Skrivprocessen 335 Problemformulering 336 Litteratursökning och källhänvisning 336 Argumentation 336 Språk och formalia 337 Essäer 337 Rapporter 337 Förmedlande uppsatser 337 Studietekniska ämnen 337 LITTERATURFÖRTECKNING 339 SAKREGISTER 346