Hylla
Titel och upphov Utbildning shistoria : en introduktion
Utgivning, distribution etc. Lund : Studentlitteratur, 2015
Estland
Utgivningsår
DDC klassifikationskod (Dewey Decimal Classification)
SAB klassifikationskod
Upplaga
Fysisk beskrivning
Term
Geografiskt namn
ISBN
Antal i kö:
*000 cam a a 4500
*00141061
*00520160517141911.0
*008150613s2015 sw |||||||||||000 0|swe|c
*020 $a9789144101798
*035 $a(BOKR)9789144101798
*035 $a(SE-LIBR)18052405
*041 $aswe
*08204$a370.9485$223/swe
*084 $aEm-c:k$2kssb/8
*24510$aUtbildning shistoria :$ben introduktion /$cEsbjörn Larsson, Johannes Westberg (red.).
*250 $a2. uppl.
*264 1$aLund :$bStudentlitteratur,$c2015
*264 3$aEstland
*300 $a517 s.$bill.$c25 cm
*340 $b25 cm
*650 7$aUtbildning $xhistoria$2sao
*651 4$aSverige$0https://libris.kb.se/97mppvdt327j8rx#it
*7001 $aLarsson, Esbjörn,$d1968-$4edt
*7001 $aWestberg, Johannes,$d1978-$4edt
*852 $5Ko$bKo$hE
*887 $a{"@id":"h1t3rf1t43ptm88","modified":"2016-05-17T14:19:11+02:00","checksum":"64479910642"}$2librisxl
*887 $5Ko$a{"@id":"x29cdcf34rv4l2b","modified":"2020-02-03T16:03:30.343+01:00","checksum":"34504820518"}$2librisxl
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
Bokens webbplats 15 Förord till första upplagan 17 Förord till andra upplagan 19 Författarpresentation 21 Om utbildningshistoria 29 1 Sveriges historia 33 Fredrik Thisner, Henrik Edgren & Samuel Edquist Gustav Vasas regentperiod 33 Från stormakt till småstat 34 Frihetstiden och den gustavianska tiden 37 Framväxten av en nationalstat 40 Ett förändrat ekonomiskt och socialt landskap 41 En ny politisk struktur 42 Nationalismen 43 Välfärdsstatens uppgång och fall 45 Demokratisering och välfärdsstatens födelse 45 Välfärdsstatens skördetid och avveckling 46 Samhälle och utbildning 48 Litteratur 49 Del I Utbildningssystemens förhistoria 2 Den lärda skolan 53 Stefan Rimm Antiken 53 Sofister och filosofer 54 Utvecklingen under romarriket 55 Medeltiden 57 Kyrkan och utbildningen 57 Universitetens etablering 58 Världslig utbildning under medeltiden 59 Renässansen 60 Reformationen 61 Den svenska 1500-talsskolan 62 1600-talets vetenskapliga revolutioner 63 1600-talets lägre skolformer 64 Upplysningens 1700-tal 65 Den svenska 1700-talsskolan 66 Den lärda skolan inför 1800-talet 67 Litteratur 68 3 Hemundervisning och läskunnighet 69 Daniel Lindmark Den lärda skolan och folkundervisningen 70 Skolundervisning för samerna 70 Hemundervisningen och kyrkan 72 Läsning och kristendomskunskap 73 Debatten om utanläsningen 76 Debatten om folkundervisningen 78 Sockenskolor och skrivkunnighet 79 Läsundervisning före folkskolan 80 Litteratur 81 4 Privatundervisning 83 Ola Winberg Studier av privatundervisningen 84 Privatundervisningens omfattning 85 Adeln och privatundervisningen 86 Utbildning av adelspojkar 87 Utbildning av adelsflickor 88 Lärarinformation och elevinformation 89 Lärarinformation 89 Elevinformation 90 Privatundervisningens återkomst? 91 Litteratur 92 DEL II Skolformens historia 5 Förskolans historia 95 Johannes Westberg Förskolans historiska ursprung 95 Från undervisning till förskolepedagogik 99 Förskolepedagogikens förutsättningar 100 Kommunens och statens förändrade roll 102 Förskolornas kommunalisering 102 Statens intåg och förskoleverksamhetens expansion 104 Förskolans närmande till skolan 107 Nytt och gammalt i förskolans historia 110 Litteratur 111 6 Folkskolan och grundskolan 113 Henrik Edgren Tillkomsten av 1842 års folkskolestadga 114 Folkskolans långsamma etablering 116 Lokalt motstånd och ökat statligt ansvarstagande 118 Liberala och socialdemokratiska reformer 119 Folkskola, demokrati och grundskola 121 Nya läroplaner, decentralisering och friskolor 125 Grundskolan kring sekelskiftet 2000 128 Disciplinering, demokratisering och individualisering 129 Litteratur 130 7 Läroverk och gymnasieskola 131 Esbjörn Larsson & Johan Prytz Läroverkens omvandling 132 1807 års läroverksutbildning och dess kritiker 132 Medelklassens utbildningsbehov 134 Läroverken under 1900-talets första hälft 136 Reallinjen - latinväldets utmanare 140 Läroverken, kyrkan och den klassiska bildningen 140 De reala ämnenas frammarsch 142 Kamratuppfostran och elevaktivitet 145 Gymnasieskolan 147 Orsakerna bakom läroverkets avskaffande 148 Gymnasieskolans utvidgning och homogenisering 150 Från elit- till massutbildning 152 Litteratur 152 8 Yrkesutbildning 155 Sandra Hellstrand & Fay Lundh Nilsson Vad är yrkesutbildning? 155 Tre modeller för yrkesutbildning 156 Traditionell yrkesutbildning i Sverige 158 Lantbruksutbildning 159 Från lärling till mästare 160 Det nya industrisamhället 161 Lärlingsutbildningen efter skråsystemets avskaffande 162 Elementär teknisk utbildning omkring sekelskiftet 1900 163 Yrkesutbildningen mellan arbetsmarknadens aktörer 164 Från fabriksgolvet till skolsalen 166 Gymnasieskolans yrkesförberedande linjer 167 Yrkesutbildningen under 2Ooo-talet 168 På väg mot en tysk modell? 169 Litteratur 171 9 Universitetets historia 173 Carl Frängsmyr Det självständiga universitetet 174 Universitetens styrelse 174 Den akademiska jurisdiktionen 176 Akademiska lärartjänster 176 Universitetens förändrade tjänstestruktur 177 Tillsättningen av tjänster 178 Kvinnans tillträde till högre studier 179 De första kvinnliga studenterna 180 Kvinnors möjlighet till akademisk karriär 180 Sekelskiftet 2000 och Thamreformen 182 Vetenskaplig forskning och undervisning 183 Efterkrigstidens utbildningsexplosion 185 Från UKAS och högskolereformen till Bologna 185 Gamla universitet i ny skepnad 187 Litteratur 188 10 Lärarutbildning 189 Emil Bertilsson Lärarutbildningens rötter 189 Åtskilda lärarutbildningar 191 Läroverkslärarnas utbildning 191 Folkskollärarnas utbildning 192 Småskollärarnas och förskollärarnas utbildning 196 En allt enhetligare lärarutbildning? 197 Fortsatta reformer av lärarutbildningen 199 En hållbar lärarutbildning? 201 Kvinnors väg till läraryrket 202 Lärarstudenterna i historisk belysning 203 Läraren blir en kvinna från arbetarklassen? 205 Lärarutbildning och samhällsförändring 206 Litteratur 207 11 Folkbildning 209 Anne Berg & Samuel Edquist Den tidiga folkbildningen 210 Medelklassens självbildning 210 Medelklassens fostran av de lägre skikten 211 De lägre skiktens egen medborgarbildning 214 Folkbildningens genombrott 215 Folkhögskolorna, folkrörelserna och studieförbunden 216 Politiska konflikter och borgerlig bildning 217 Folkhemmets folkbildning 219 Studieförbundens etablering och folkhögskolornastillväxt 219 I folkhemmets mitt 220 Senkapitalismens folkbildning 222 Folkbildningens förändrade relation till staten 222 Mot ökad mångfald 223 Folkbildning i kontinuitet och förändring 224 Litteratur 225 Del III Skolämnenas historia 12 Svenska 229 Henrik Roman & Jörgen Mattlar Modersmålsundervisningen före 1900 229 Fostrande läsning i folkskolan 229 Formell träning av språk och stil i läroverket 231 Modersmålsämnet under tidigt 1900-tal 232 Folkskolan: Medborgerlig språkfostran 232 Läroverk: Skönlitteraturen i centrum 233 Svenska i grund- och gymnasieskolan 235 Debatten om grundskolesvenskan 235 Gymnasieskolans svenskämnen 1965-1990 237 Svenskundervisning för invandrare 239 Svenska för invandrare (sfi) 239 Svenska som andraspråk 240 Från hemspråks- till modersmålsundervisning 241 Svenskämnet inför framtiden 242 Litteratur 243 13 Klassiska och moderna språk 245 Peter Bernhardsson Språkundervisning före 1800-talet 245 Språkmästare, guvernanter och skolor 246 Språkundervisning i offentliga skolor 248 De moderna språken blir skolämne 250 Metoder i språkundervisningen 251 1900-talet - engelskan på frammarsch 254 Förändringar och traditioner 256 Litteratur 256 14 Matematik 259 Johan Prytz Räkning och geometri i folkskolan 259 Matematik i läroverket 261 Matematik i grundskolan 263 Matematik i gymnasieskolan 266 Skolmatematikens övergripande syfte 268 Litteratur 269 15 Naturvetenskap 271 Magnus Hultén Naturvetenskapens etablering 271 Naturvetenskapen i utbildningssystemet 272 Naturvetenskapens förvetenskapligande 273 Naturvetenskapens stärkta ställning 275 Laboratoriets didaktik i läroverken 276 Naturlandskapet i folkskolorna 277 Big science, folkhem, tekniska framsteg 278 Folkhemmets tekniklandskap och naturens skönhetsvärden 278 Läroverken, framtidsskaparna och det nya gymnasiet 279 Laboratorieidealet kommer till grundskolan 280 Miljömedvetenhet och hållbar utveckling 281 Naturens intåg 282 Naturvetenskap i förändring 283 Litteratur 284 16 Historia 285 Janne Holmén Historieundervisningen före i8oo-talet 285 i8oo-talets nationella historieskrivning 286 Skiftande metoder för historieundervisning 289 1900-talets demokratiska historieämne 290 Världskrigen, kalla kriget och historieundervisningen 290 Historieämnet i den demokratiska skolan 291 Källkritikens och projektmetodens genomslag 293 Historieämnets framtid 294 Litteratur 295 17 Samhällskunskap 297 Anna Larsson Medborgarfostran före andra världskriget 297 Samhällskunskap som skolämne 299 Förändrat ämnesinnehåll och fler perspektiv 300 Samhällskunskapslärarnas utbildning 302 Metoder och arbetssätt 303 Ämnet i perspektiv 305 Litteratur 306 18 Musik 307 Jonas Gustafsson Musikundervisning efter reformationen 307 Musiken i läroverken 308 Folkskolans sångundervisning 309 Från kyrkosång till barnsång 310 Frågan om en systematisk metodik 310 Rytmik och musik i kroppen 311 Jazz eller Kungl. Majt:s stamsånger? 312 Grundskolans pedagogiska reformer 314 Att skapa och musicera 315 Musikskolor 316 Varför musik? 316 Litteratur 318 19 Idrottsämnet 319 Björn Sandahl Skolidrott under formering 319 Den pedagogiska skolgymnastiken 321 Striden om idrottsämnet 325 Den fysiologiska skolidrotten 328 Avreglering och decentralisering 329 Mellan nationalism och folkhälsa 330 Litteratur 331 Del IV Perspektiv på utbildningens historia 20 Utbildning och social klass 335 Esbjörn Larsson Klass, status och kapital 336 Karl Marx och Max Webers klassbegrepp 336 Pierre Bourdieus sociologi 339 1800-talets segregerade skola 340 Det segmenterade utbildningssystemet 343 Ett delat utbildningssystem 345 Folkskolan som bottenskola 346 Parallellskolesystemets avskaffande 349 Mot ett klasslöst utbildningssystem? 352 Litteratur 354 21 Utbildning och genus 357 Sara Backman Prytz Perspektiv på manligt och kvinnligt 357 Hemundervisning 359 Pensioner och internat 361 Pojkar och flickor i folkskolan 362 Flickskolorna 364 Flickskolorna efter i8oo-talets mitt 366 Flickskolornas förändring och avveckling 368 Högre läroverk och studentexamen 370 Läroverk för både pojkar och flickor 371 En kvardröjande manlig kultur 373 Jämställd utbildning? 374 Litteratur 375 22 Utbildning och minoriteter 377 Thom Axelsson, Lotta Brantefors & Lars Elenius Skolan och de inhemska minoriteterna 378 Samernas skolväsende 378 De finskspråkiga minoriteternas undervisning 380 Romers och judars skolväsende 382 Förändrade krav på minoriteters utbildning 384 Skolväsendet och de inflyttade 385 En assimilerande skola för alla barn 386 Invandrarbarnet som tankefigur 388 Elever med annan kulturell bakgrund 388 Mellan mångfald och gemensam värdegrund 389 Skolan och dess specialklasser 391 Hjälpklasserna 392 B-, extra- och svagklasser 393 Att avskiljas helt från folkskolan 393 Utvecklingen mot en gemensam skolgång 395 Sammanfattning 397 Litteratur 398 23 Utbildning och ekonomi 401 Fay Lundin. Nilsson & Johannes Westberg Humankapitalteorin och utbildningens avkastning 401 Humankapital och samhällsekonomi 404 Läs- och skrivkunnighet och samhällsomvandling 404 Samhällsekonomi och högre utbildning 407 Mellan stat, kommun och marknad 409 Framväxten av ett offentligt finansierat skolsystem 409 Marknadskrafter i det offentliga skolväsendet 411 Centraliserade och decentraliserade skolsystem 413 Utbildning som kostnad och investering 415 Litteratur 416 24 Utbildningspolitik och läroplanshistoria 419 Pia Skott En läroplansteoretisk utgångspunkt 419 Utbildningspolitik som produkt och process 421 Mellan stat och kommun 422 Tre historiska skeden 424 Det lokala ansvaret 424 Centralisering och regelstyrning 426 Decentralisering och målstyrning 427 Ett fjärde skede? 429 Att styra genom riktade medel och ökad kontroll 430 Kraven på ett förstatligande av skolan 431 Vår brokiga samtid 434 Litteratur 434 25 Skolans lärarkårer 437 Johanna Ringarp Professionella och fackliga strategier 437 Professionella strategier: att höja yrkets status 438 Fackliga strategier: för högre lön och bättre arbetsvillkor 439 Folkskollärarnas organisering 440 Folk- och småskollärarinnornas föreningar 440 Konflikten mellan lärare och lärarinnor 441 Läroverkslärarna 442 Lärarna och enhetsskolan 443 Folkskollärarna och den nya grundskolan 443 Läroverkslärarna, enhetsskolan och LUT 74 444 Förskollärarna 446 Förskollärarnas strategier 447 Kommunaliseringen av skolan 448 Lärarförbunden och kommunaliseringen 449 Lärarkåren och ett förändrat skolväsende 451 Litteratur 451 26 Utbildning som fostran 453 Joakim Landahl Ljudnivå och skoldisciplin 454 Det orediga sorlet 454 Den tysta skolan 456 Hjordinstinkt eller mobbning? 458 Massmoralen och den sociala smittan 458 Upptäckten av mobbning 458 Rörliga och stillasittande elever 460 Rörelser och förflyttningar 462 Artigheten 463 Familjen och nöjesindustrin 464 Ett historiskt perspektiv på fostran 465 Litteratur 466 27 Betyg och bedömning 467 Christian Lundahl Bedömning i läroverk och folkskola 467 Dubbla examinationer och censorer i läroverk 468 Kunskapsbedömning i folkskolan 469 Läxliggare och omdömesböcker 471 Betygskollegier i flickskolor och läroverk 473 De centrala provens 1900-tal 474 Provens ursprung i lärarerfarenheten 475 Proven blir vetenskapliga test under 1950-talet 476 Kritiken av standardproven och skolan 478 Kunskapsbedömning inför framtiden 480 Litteratur 480 Litteratur 483 Arkivmaterial 483 Webbplatser 483 Övrig litteratur 483 Person- och sakregister 515