Konstfacks bibliotek

*00002296nam a2200601 a 4500
*00139600
*00520150314030844.6
*008131028s2013    sw ||||      |00| 0 swe c
*020  $a978-91-7924-252-7 (inb.)
*035  $a(SE-LIBR)14713509
*035  $a(Ko)44686
*040  $aBOKR$dS$dYa
*0411 $aswe$hger
*042  $9NB
*08204$a335.4$223/swe
*084  $aQaabba$2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aMarx, Karl,$d1818-1883
*24014$aDas Kapital.$nBuch 1.$lSvenska
*24510$aKapitalet :$bkritik av den politiska ekonomin.$nBok 1,$pKapitalets produktionsprocess /$cKarl Marx ; översättning: Ivan Bohman ; inledning: Mats Lindberg
*250  $a6. uppl.
*260  $aLund :$bArkiv,$c2013$e(Halmstad :$fBulls Graphics)
*300  $axlvi, 844 s. ;$c21 cm
*650 7$aNationalekonomi$2sao
*650 7$aMarxistisk ekonomi$2sao
*650 0$aMarxian economics
*650 0$aEconomics
*653  $aMarxian economics
*7001 $aBohman, Ivan$4trl
*841  $5Ko$ax  a$b1503134u    8   1001uu   0901128$e4
*852  $5Ko$bKo$hMAGASIN - Q$lMAR
*900  $aMarks, K.$q(Karl),$d1818-1883$uMarx, Karl,$d1818-1883
*900  $aMarksas, K.$q(Karl),$d1818-1883$uMarx, Karl,$d1818-1883
*950  $aEkonomiska teorier$wg$uMarxistisk ekonomi
*950  $aMarxism$wg$uMarxistisk ekonomi
*950  $aPolitisk ekonomi$uNationalekonomi
*950  $aSamhällsekonomi$uNationalekonomi
*950  $aEkonomi$wg$uNationalekonomi
*950  $aSamhällsvetenskap$wg$uNationalekonomi
*950  $wh$aArbetsmarknadsekonomi$uNationalekonomi
*950  $wh$aEkonometri$uNationalekonomi
*950  $aFöretagsekonomi$wh$uNationalekonomi
*950  $aIndexberäkning (ekonomi)$wh$uNationalekonomi
*950  $wh$aKapitalism$uNationalekonomi
*950  $aRegionalekonomi$wh$uNationalekonomi
*950  $aTillgång och efterfrågan$wh$uNationalekonomi
*950  $wh$aUtvecklingsekonomi$uNationalekonomi
*950  $aVinst$wh$uNationalekonomi
*950  $wh$aVälfärdsteori$uNationalekonomi
*950  $aEkonomiska förhållanden$uNationalekonomi
*950  $aEkonomisk historia$uNationalekonomi
*950  $aEkonomiska teorier$uNationalekonomi
*950  $aHomo oeconomicus$uNationalekonomi
^

MTM:s talboksannotation: Das Kapital av Karl Marx, 1818-1883, utkom 1867 och betraktas numera som en klassiker i samhällsvetenskapernas idé- och vetenskapshistoria. Mats Lindberg skriver i ett utförligt förord att Marx teorier om kapitalismens institutionella logik och dynamik äger stor giltighet i dagens globala industrialisering med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen

• INLEDNING av Mats Lindberg V
• 1. Varför läsa Kapitalet i dag? V
• 2. Ett vetenskapligt livsverk EK
• 3. Kapitalets världshistoriska betydelse - och dess begränsning XII
• 4. Kapitalet i ljuset av samhällsvetenskapernas framväxt XVI
• 5. Att närma sig Kapitalet som vetenskap XX
• 6. Kapitalismens institutionella logik och dynamik XXV
• 7. Kapitalets paradoxala aktualitet XXXII
• Noter XXXIV
• Översättarens förord XLV
• Karl Marx: Förord till första upplagan 3
• Karl Marx: Efterskrift till andra upplagan 7
• Karl Marx: För- och efterskrift till den franska upplagan 15
• Friedrich Engels: Till tredje upplagan 17
• Friedrich Engels: Förord till den engelska upplagan 20
• Friedrich Engels: Till fjärde upplagan 24
• Första boken
• KAPITALETS PRODUKTIONSPROCESS
• Första avdelningen
• VARA OCH PENGAR
• Första kapitlet
• VARAN 31
• 1. Varans två faktorer: bruksvärde och värde (värdesubstans och värdestorlek) 31
• 2. Dubbelnaturen hos det i varan nedlagda arbetet 36
• 3. Värdeformen eller bytesvärdet 42
• A. Enkel, enstaka eller tillfällig värdeform 43
• 1. Värdeuttryckets bägge poler: relativ värdeform och ekvivalentform 43
• 2. Den relativa värdeformen
• a) Den relativa värdeformens innehåll 44
• b) Den relativa värdeformens kvantitativa bestämdhet 47
• 3. Ekvivalentformen 48
• 4. Den enkla värdeformen i dess helhet 53
• B. Total eller utvecklad värdeform 54
• 1. Den utvecklade relativa värdeformen 55
• 2. Den särskilda ekvivalentformen 55
• 3 Bristfälligheter i den totala eller utvecklade värdeformen 56
• C. Allmän värdeform 57
• 1. Värdeformens förändrade karaktär 57
• 2. Den relativa värdeformens och ekvivalentformens utvecklingsförhållande 59
• 3. Övergången från allmän värdeform till penningform 60
• D. Penningform 61
• 4. Varans fetischkaraktär och dess hemlighet 62
• Andra kapitlet
• BYTESPROCESSEN 74
• Tredje kapitlet
• PENNINGEN ELLER VARUCIRKULATIONEN 82
• 1. Värdemätare 82
• 2. Cirkulationsmedel 90
• a) Varornas metamorfos 90
• b) Penningens omlopp 98
• c) Mynten. Värdesymbolen 107
• 3. Pengar 111
• a) Skattbildning 111
• b) Betalningsmedel 115
• c) Världspengar 122
• Andra avdelningen
• PENNINGENS FÖRVANDLING TILL KAPITAL
• Fjärde kapitlet
• PENNINGENS FÖRVANDLING TILL KAPITAL 127
• 1. Kapitalets allmänna formel 127
• 2. Motsägelser i den allmänna formeln 135
• 3. Köp och försäljning av arbetskraft 144
• Tredje avdelningen
• PRODUKTIONEN AV DET ABSOLUTA MERVÄRDET
• Femte kapitlet
• ARBETSPROCESS OCH VÄRDESKAPANDE PROCESS 153
• 1. Arbetsprocessen 153
• 2. Den värdeskapande processen 161
• Sjätte kapitlet
• KONSTANT KAPITAL OCH VARIABELT KAPITAL 172
• Sjunde kapitlet
• MERVÄRDEKVOTEN 182
• 1. Arbetskraftens exploateringsgrad 182
• 2. Produktvärdet, uttryckt i proportionella delar av produkten 189
• 3. Seniors "sista timme" 192
• 4. Merprodukten 197
• Åttonde kapitlet
• ARBETSDAGEN 198
• 1. Arbetsdagens gränser 198
• 2. Den omättliga hungern efter merarbete. Fabrikant och bojar 201
• 3. Engelska industrigrenar utan legala gränser för exploateringen 209
• 4. Dag- och nattarbete - skiftsystemet 220
• 5. Kampen om normalarbetsdagen
• Tvångslagar från mitten av 14:e till slutet av 17:e århundradet om arbetsdagens förlängning 227
• 6. Kampen om normalarbetsdagen
• Arbetstidens begränsning genom tvångslagar. Den engelska fabrikslagstiftningen 1833-1864 239
• 7. Kampen om normalarbetsdagen
• Den engelska fabrikslagstiftningens återverkan på andra länder 257
• Nionde kapitlet
• MERVÄRDEKVOT OCH MERVÄRDEMÄNGD 260
• Fjärde avdelningen
• PRODUKTIONEN AV DET RELATIVA MERVÄRDET
• Tionde kapitlet
• BEGREPPET RELATIVT MERVÄRDE 271
• Elfte kapitlet
• SAMVERKAN 280
• Tolfte kapitlet
• ARBETSDELNING OCH MANUFAKTUR 293
• 1. Manufakturens dubbla ursprung 293
• 2. Delarbetaren och hans verktyg 295
• 3. Manufakturens bägge grundformer - likformig och olikformig manufaktur 298
• 4. Arbetsdelning inom manufakturen och arbetsdelning i samhället 305
• 5. Manufakturens kapitalistiska karaktär 313
• Trettonde kapitlet
• MASKINERI OCH STORINDUSTRI 322
• 1. Maskineriets utveckling 322
• 2. Överföring av värde från maskineriet till produkten 335
• 3. Maskindriftens direkta verkningar på arbetaren 342
• a) Hur kapitalet skaffar sig tillskottsarbetskraft. Kvinno- och barnarbete 342
• b) Arbetsdagens förlängning 350
• c) Ökning av arbetets intensitet 356
• 4. Fabriken 363
• 5. Kampen mellan arbetare och maskin 372
• 6. Kompensationsteorin beträffande de av maskineriet undanträngda arbetarna 381
• 7. Hur maskindriften repellerar och attraherar arbetarna. Bomullsindustrins kriser 390
• 8. Manufakturens, hantverkets och hemarbetets omvälvning genom storindustrin 401
• a) Upplösning av den samverkan som grundas på hantverk och manufakturmässig arbetsdelning 401
• b) Fabriksväsendets återverkan på manufaktur och hemindustri 402
• c) Den moderna manufakturen 404
• d) Den moderna hemindustrin 406
• e) Den moderna manufakturens och hemindustrins övergång till storindustri. Hur den industriella revolutionen påskyndas av fabrikslagstiftningen 410
• 9. Fabrikslagstiftningen med hälsa- och uppfostringsbestämmelser blir gällande för hela den engelska industrin 419
• 10. Storindustri och jordbruk 440
• Femte avdelningen
• PRODUKTIONEN AV ABSOLUT OCH RELATIVT MERVÄRDE
• Fjortonde kapitlet
• ABSOLUT OCH RELATIVT MERVÄRDE 443
• Femtonde kapitlet
• VÄXLINGAR I ARBETSKRAFTENS PRIS OCH MERVÄRDETS STORLEK 453
• 1. Arbetsdagens längd och arbetets intensitet konstanta, arbetets produktivkraft variabel 453
• 2. Arbetsdagen och arbetets produktivkraft konstanta, arbetsintensiteten variabel 457
• 3. Arbetets produktivkraft och arbetsintensiteten konstanta, arbetsdagen variabel 458
• 4. Samtidiga variationer i arbetsdagens längd, arbetets produktivkraft och intensitet 459
• Sextonde kapitlet
• OLIKA FORMLER FÖR MERVÄRDEKVOTEN 463
• Sjätte avdelningen
• ARBETSLÖNEN
• Sjuttonde kapitlet
• FÖRVANDLING AV ARBETSKRAFTENS VÄRDE ELLER PRIS TILL ARBETSLÖN 467
• Adertonde kapitlet
• TIDLÖNEN 474
• Nittonde kapitlet
• STYCKLÖNEN ELLER ACKORDSLÖNEN 481
• Tjugonde kapitlet
• NATIONELLA OLIKHETER I ARBETSLÖNERNA 489
• Sjunde avdelningen
• KAPITALETS ACKUMULATIONSPROCESS
• Inledning 495
• Tjuguförsta kapitlet
• ENKEL REPRODUKTION 497
• Tjuguandra kapitlet
• MERVÄRDETS FÖRVANDLING TILL KAPITAL 509
• 1. Kapitalistisk produktionsprocess i utvidgad skala.
• Varuproduktionens egendomslagar slår om till lagar för kapitalistisk expropriation 509
• 2. Den politiska ekonomins felaktiga uppfattning av reproduktionen i utvidgad skala 517
• 3. Mervärdets uppdelning i kapital och reveny. Abstinensteorin 520
• 4. Omständigheter, som oberoende av mervärdets proportionella uppdelning i kapital och reveny bestämmer ackumulationens omfång: Arbetskraftens exploateringsgrad - Arbetets produktivkraft
• Växande differens mellan produktivt och konsumerat kapital
• Det satsade kapitalets storlek 528
• 5. Den s.k. lönefonden 537
• Tjugutredje kapitlet
• DEN KAPITALISTISKA ACKUMULATIONENS ALLMÄNNA LAG 540
• 1. Växande efterfrågan på arbetskraft på grund av ackumulationen, när kapitalets sammansättning förblir oförändrad 540
• 2. Relativ nedgång i den variabla kapitaldelen under fortgående ackumulation och därmed följande centralisation 548
• 3. Den ständiga ökningen av en relativ överbefolkning eller en industrins reservarmé 555
• 4. Den relativa överbefolkningens olika existensformer. Den kapitalistiska ackumulationens allmänna lag 566
• 5. Exempel på den kapitalistiska ackumulationens allmänna lag
• a) England från 1846 till 1866 573
• b) De lågavlönade grupperna inom den brittiska
• industriarbetarklassen 578
• c) Vandrarfolket - Gruvarbetarna 586
• d) Krisernas inverkan på den högst avlönade delen av arbetarklassen 589
• e) De brittiska jordproletärerna 594
• f) Irland 615
• Tjugufjärde kapitlet
• DEN SÅ KALLADE URSPRUNGLIGA ACKUMULATIONEN 628
• 1. Den ursprungliga ackumulationens hemlighet 628
• 2. Expropriationen av lantbefolkningen från gård och grund 631
• 3. Rigorösa lagar mot de exproprierade sedan slutet av 15:e
• århundradet. Lagar för att hålla arbetslönerna nere 646
• 4. Det kapitalistiska arrendesystemets uppkomst 653
• 5. Jordbruksrevolutionens återverkan på industrin. En inhemsk marknad för industrikapitalet uppkommer 655
• 6. Industrikapitalistens uppkomst 659
• 7. Den kapitalistiska ackumulationens historiska tendens 669
• Tjugufemte kapitlet
• DEN MODERNA KOLONISATIONSTEORIN 672
• BILAGOR 681
• Marx' och Engels' brevväxling om "Kapitalet", första bandet 682
• Friedrich Engels: Två recensioner av "Kapitalet", första bandet
• 1. För "Demokratisches Wochenblatt" 695
• 2. För "The Fortnightly Review" 701
• Karl Marx: Randanmärkningar till Adolph Wagners "Lärobok i politisk ekonomi" 720
• Litteraturförteckning 731
• Anmärkningar (nummer inom klämmer) 759
• Förklaringar av främmande ord och uttryck 779
• Personregister 784
• Sakregister 805
• Några ord i Bohmans översättning av Kapitalet. Första boken som kan vålla problem vid läsningen 834
• Några rättelser till Bohmans översättning av Kapitalet. Första boken 832