Konstfacks bibliotek

*00001140nam a2200349 a 4500
*00139134
*00520141008030850.4
*008130917s2013    sw a|||      |00| 0 swe c
*020  $a978-91-44-09580-6
*035  $a(SE-LIBR)14704749
*035  $a(Ko)44100
*040  $aH$dS
*042  $9NB
*082 4$a302.2244$223/swe
*084  $aBra$2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aSäljö, Roger,$d1948-
*24510$aLärande och kulturella redskap :$bom lärprocesser och det kollektiva minnet /$cRoger Säljö
*24614$aLärande & kulturella redskap
*250  $a3. uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2013$e(Malmö :$fExaktaprinting)
*300  $a272 s. :$bill. ;$c23 cm
*650 7$aInlärning$xsociologiska aspekter$2sao
*650 7$aLärande$2sao
*650 7$aKognition$2sao
*650 0$aCognition
*841  $5Ko$ax aa$b140929||0000|||||000||||||000000$en
*852  $5Ko$bKo$hEa$iEj fjärrlån
*950  $aPsykologi$wg$uKognition
*950  $aKognitiv dissonans$wh$uKognition
*950  $wh$aKognitiv medicin$uKognition
*950  $aMedvetandet$wh$uKognition
*950  $aPerception$wh$uKognition
^

Förlagsinformation: Lärande och kulturella redskap ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan. Människan är en nyfiken och läraktig varelse. Hela den samhällsförändring vi ser bygger på vår förmåga att utveckla och använda kunskaper, färdigheter och olika slags teknologier. Men denna talang för att lära skulle inte vara mycket värd om den inte också kopplades till en förmåga att på olika sätt bevara kunskaper så att de finns tillängliga för nya generationer. Vi måste ha ett fungerande kollektivt minne, så att nya generationer slipper börja om från början. Hur löser man detta problem i ett samhälle som utmärks av informationsexplosion och en dramatisk kunskapsutveckling? En viktig anledning till vår förmåga att bygga upp kunskaper är att vi kan förlägga mycket av det vi lärt i kulturella redskap. Genom kulturella redskap som texter, databaser, papper och penna, mätinstrument, miniräknare och olika arbetsredskap kan människor bygga upp och bevara gemensamma erfarenheter och insikter utanför den egna kroppen och hjärnan. Men alla dessa redskap medför att våra sätt att lära förändras. Den som lever i en värld av informationsöverflöd måste lära sig att värdera och sortera, och den som växer upp med den digitala tekniken läser, skriver, räknar och tar del av världen på andra sätt än vad människor gjorde för femtio år sedan. Bokens tema rör hur utvecklingen av kulturella redskap förändrar våra sätt att lära och göra erfarenheter. Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.

• Förord 7
• I. Hur kunskaper, färdigheter och information lever vidare 12
• Perspektiv på lärande 16
• Kultur, kommunikation och vår konstgjorda värld 22
• Redskap i mänskliga, praktiker 25
• Redskap i individens tänkande 34
• Människor, interaktion och mediering 37
• Den kulturella hjärnan 39
• II Mediering, institution och individ 43
• Kommunikation, tänkande och institutioner 46
• Ramar och situerade identiteter 49
• Externalisering av mänskliga erfarenheter:
• inskriptioner och externa, minnessystem 50
• Inskriptioner och representationer 55
• Individ och kollektiv i sociokulturelltperspektiv 62
• III Lärandets historiska förändring: några tidiga milstolpar 73
• Kontinuitet och brott i kunskapsutvecklingen 74
• Den tidiga utvecklingen av artefakter och deras kognitiva och kommunikativa konsekvenser 75
• Utveckling av kommunikation mellan människor 81
• IV. Den kulturella revolutionen och symbolernas inträde 92
• Externaliseringar och nya representationella redskap 93
• Inskriptioner och artefakter 96
• Livsform och kommunikativa utmaningar: lärandets nivåer 100
• Människan blir bofast 103
• Staden som livsform 106
• V. Skrift, mediering och lärande 109
• Alfabetets framväxt och det kollektiva lärandet 110
• Tal och skrift som representationella system 116
• Texter och det kollektiva minnet 119
• Debatt, diskussion och den grekiska revolutionen av tänkandet 122
• Från memorering till begreppsligt lärande 125
• Från empirisk generalisering till teoretisk förståelse 130
• Skolan 132
• Lärandets evolution från mimetisk ull teoretisk kultur 137
• VI. Inskriptioner, artefakter och lärandets förändring 140
• De språkliga redskapens utveckling och lärandets förändring 141
• Termer, begrepp och begreppslig differentiering 141
• Var och när möter vi medierande redskap? 152
• Spontana och vetenskapliga begrepp och begreppssystem 154
• Text och visuella representationer 160
• Fysiska artefakter och lärandets förändring 167
• Lärande, multimodalitet och sekundära
• respektive tertiära artefakter: en kommentar 179
• Informationstekniken och nya typer av externaliseringar 186
• Mediering, artefakter och kunskapens lokalisering 189
• Förluster och omfördelning av kunskaper och färdigheter 191
• Hur kunskaper tystnar 194
• VII. Från text till digitala medlen utveckling av tolkningspraktiker och individers lärande 197
• Läspraktikernas utveckling 199
• Tryckpressen och lärandet 203
• Läsandets sociogenes och lärandets förändring 206
• Folkskolans läsfärdighet/läsart: att kunna läsa obekanta texter 212
• Den teknisk-vetenskapliga läsfärdigheten/läsarten 216
• Den postmoderna läsfärdigheten/läsarten 219
• Den digitala läsfärdigheten/läsarten 221
• VIII. Kulturella redskap, kommunikation och det formbara intellektet: epilog 224
• Lärande och utveckling i en värld av artefakter 228
• Lärandets förändring och loopingeffekter 233
• Institutionaliserat lärande och kulturella redskap 237
• Referenser 242
• Personregister 265
• Sakregister 270