Konstfacks bibliotek

*00001203nam a2200361 a 4500
*00138647
*00520140221030912.0
*008130828s2013    sw ||||      |00| 0 swe d
*020  $a978-91-87351-26-6 (inb.)
*035  $a(SE-LIBR)14637830
*035  $a(Ko)43476
*040  $aBOKR$dS
*042  $9NB
*08204$a378.4850904$223/swe
*084  $aEp-c$2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aAndrén, Carl-Gustaf,$d1922-
*24510$aVisioner, vägval och verkligheter :$bsvenska universitet och högskolor i utveckling efter 1940 /$cCarl-Gustaf Andrén
*260  $aLund :$bNordic Academic Press,$c2013$e(Falun :$fScandbook)
*300  $a281 s. ;$c23 cm
*648 7$a1900-talet$2sao
*650 7$aUniversitet$xhistoria$2sao
*650 7$aHögskolan$xhistoria$2sao
*650 7$aHögskoleutbildning$xhistoria$2sao
*650 7$ahigher education$2agrovoc
*650 7$aeducational policies$2agrovoc
*650 7$aeducational institutions$2agrovoc
*650 7$aHistory
*650 7$asweden$2agrovoc
*651 4$aSverige
*841  $5Ko$ax aa$b140211||0000|||||000||||||000000$en
*852  $5Ko$bKo$hEp
*951  $aKonungariket Sverige$uSverige
^

• Förord 9
• Prolog 13
• Människor med idéer - förnyelse och förändring 13
• Ett förpliktande arv 18
• Vetenskap och utbildning 18
• 1. Utbyggnad av universitet och högskolor 21
• Samma grundidé men skilda tolkningar
• Traditionsbaserad utbyggnadsideologi 23
• Två modeller 26
• Universitetsfilialer med moderuniversitet - och en dröm 33
• Nya högskolor för grundutbildning men utan forskning 36
• Forskningsanknytning - ett nyckelbegrepp i debatten 38
• Forskningsanknytning och lokaliseringsstrategi 40
• Likvärdig utbildning vid alla lärosäten - en princip i utbyggnaden 42
• Kritiken mot U 68 :s förslag 44
• Vidgat högskolebegrepp - nya högskolor - traumat kvar 45
• Linköpings högskola blir universitet - med temaforskning vid filosofisk fakultet 48
• Stärka och förbättra forskningsanknytningen 48
• Att bygga på vetenskaplig grund 51
• Trendskifte - forskningsresurser till mindre högskolor 53
• Fortsatt decentralisering - nya högskolor 55
• Kvalitet och kompetens genom samarbete 58
• Nya universitet 59
• Samgående och sammanslagning - på frivillig bas 62
• Enighet om grundprincipen - oenighet om tolkning och förverkligande 63
• Ett i princip enhetligt system - med stora olikheter 65
• Nytänkande inför framtida förändringar 66
• 2. Vem styr? 71
• Kollegialitet - demokrati - autonomi
• Aktörer och beslutsintressen 72
• Styrning utifrån ömsesidigt förtroende 74
• Delad förvaltning - ett radikalt förslag 76
• Fortsatt sammanhållen styrning och förvaltning 78
• Administrationen växer 80
• Demokratisering och större självbestämmanderätt 81
• Minskad central detaljstyrning - ökat lokalt ansvar 85
• Frihet under kontroll 88
• Frihet och kvalitet - ett radikalt förändringstänkande 90
• Drastisk organisationsförändring - färre beslutsnivåer, ämbetsverk läggs ned 92
• Okad decentralisering och större frihet 95
• Autonomireform och ökad frihet för lärosätena 97
• Reaktioner på reformen - vem tog över självstyret? 100
• Reformer och förändringsbenägenhet 102
• Från central till lokal styrning 106
• Styrningens ideologi 109
• 3. Forskning 111
• En förutsättning för universitet och högskolor
• Den dubbla uppgiften - att forska och att undervisa 112
• Forskning och näringspolitik - ett tekniskt forskningsråd 114
• Grundforskningen i centrum - nya forskningsråd 119
• Två hörnpelare - fakultetsanslag och forskningsrådsmedel 121
• Universitetens upprustningsmål - internationell standard 123
• Sektorsforskning - för myndigheters och samhällssektorers behov 126
• Långsiktighet och styrning - de forskningspolitiska propositionerna 128
• Frihet och styrning 130
• Ökade forskningsanslag - ökad central styrning 132
• En bra verklighet - som kan bli bättre 135
• Anslagsbalans och autonomi 138
• Satsning på nya forskargenerationer - och gamla forskningsdiscipliner 140
• 4. Utbildningens kvalitet 143
• Ett finansieringsproblem
• Energiska studentinitiativ - med lärarstöd 145
• Garanterad standard vid filosofiska fakulteterna - ett lyckokast 146
• Stabilitet i en explosionsartad utveckling 151
• Forskarutbildningens effektivisering 154
• Reviderat medelstilldelningssystem med målet oförändrad standard 156
• Internationella tendenser 158
• Linjesystem med schablonbelopp 159
• Volym och prestation 161
• Kvalitetskontroll och magisterexamensprövningar 164
• Ramanslag utan reell prövning 165
• Mellan urholkning och återställning 167
• Stora medelstillskott - utan väntad effekt 171
• Varför minskade den lärarledda tiden? 172
• Internationell utblick 173
• Utbildningsstrategi med systemskifte 177
• Slutsats 182
• 5. Universitetslektorer 185
• Forskarutbildade lärare utan forskningsuppdrag
• En ny typ av lärartjänst 187
• Historisk exkurs 189
• Universitetslektor med undervisning som huvuduppgift 190
• Debatt om principer och konsekvenser 194
• Alla akademiska lärare behöver inte forska 196
• Universitetslektor - huvudlärare vid universitetsfilialerna 199
• Alla högskoleenheter behöver inte bedriva forskning 200
• Ett trauma söker sin lösning 202
• En ny professors- och lektorskarriär 204
• På väg - men ännu inte framme 207
• 6. Studentinflytande 211
• Från informellt till reglerat
• Samverkan och konfrontation 212
• På väg mot jämbördighet 213
• Undervisningsnämnder som samrådsorgan 216
• Successivt ökat medinflytande 218
• Fullt medansvar - ökad universitetsdemokrati 220
• Samarbete i symbios 222
• 7. Idéer och principer 227
• Drivkrafter för utveckling och förändring
• Internationellt perspektiv 228
• Ett vidgat nationellt högskolebegrepp med anknytning till traditionen 229
• von Humboldt och universitetsidén 231
• Principer som styrfunktioner 235
• Behov av idéer som ledstjärnor - också i framtiden 236
• Ett forum för en långsiktig nationell universitets- och högskolepolicy 237
• Epilog 239
• Noter 241
• Förkortningar och förklaringar 261
• Förkortningar 261
• Förklaringar 262
• Källor och litteratur 263
• Personregister 279