Konstfacks bibliotek

*000     cam a        a 4500
*00136500
*00520200312114759.0
*008110521s2011    sw a||||||||||000 0|swe|c
*020  $a9789171733351
*035  $a(SE-LIBR)12191099
*041  $aswe$hnor
*08204$a302.23$222/swe
*084  $aBs$2kssb/8
*100  $aGripsrud, Jostein,$d1952-$4aut
*24010$aMediekultur, mediesamfunn.$lSvenska
*24510$aMediekultur, mediesamhälle /$cJostein Gripsrud ; översättning från norskan: Sten Andersson.
*250  $a3., [bearb.] uppl.
*264 1$aGöteborg :$bDaidalos,$c2011
*264 3$aFinland
*300  $a435 s.$billustrationer$c21 cm
*336  $atext$btxt$2rdacontent
*337  $aunmediated$bn$2rdamedia
*338  $avolume$bnc$2rdacarrier
*650 7$aMassmedia$0https://id.kb.se/term/sao/Massmedia$2sao
*650 7$aMedie- och kommunikationsvetenskap$0https://id.kb.se/term/sao/Medie-%20och%20kommunikationsvetenskap$2sao
*650 0$aMass media
*700  $aAndersson, Sten$4trl
*852  $5Ko$bKo$hBs
*887  $a{"@id":"m5z0nglz4vfrmr0","modified":"2020-03-12T11:47:59.445+01:00","checksum":"113822444348"}$2librisxl
*887  $5Ko$a{"@id":"kxt6vfkzhq2c16dj","modified":"2020-11-02T13:26:08.244+01:00","checksum":"70998102759"}$2librisxl
^

• Förord till första upplagan 11
• Förord till tredje upplagan 13
• DEL I PUBLIKEN OCH MEDIERNA
• Identitet: medierna och vår självförståelse 17
• Medierna och världen omkring oss 17
• Socialisation 18
• Identitetsbegreppet 20
• Hänger vi ihop? 25
• Identitet, representation, politik 27
• Identifikationsformer 31
• Ungdomen och de evigt unga 36
• Vi är (också) samhällsmedlemmar 42
• Medierna erbjuder identitetsstärkande ordning och terapi 44
• Sociala medier: Privat och offentlig samtidigt - alltid sitta på kafé 49
• Televisionens och internets globala gemenskap 51
• Påverkan: mediernas makt och publikens vilja 57
• Är all medieforskning en forskning om påverkan? 57
• Humanistiska teorier om påverkan 58
• Gammal och ny forskning om påverkan - och den aktuella våldsdebatten 64
• Den enkla berättelsen om forskningen om mediernas makt 71
• Bakgrund: den mekanistiska psykologin och teorierna om massamhället 73
• Inte bara "injektionsforskning" före 1940 77
• Utvecklingen efter 1940: tvåstegshypotesen och användarforskningen 80
• Positivismstriden och samhällsvetenskaplig medieforskning 84
• Utveckling mot medievetenskap inom litteraturvetenskapen 86
• Birminghamskolan - "brittiska kulturstudier" och publikens motstånd 88
• Status 92
• Skillnader: sociala skillnader, livsstil och smak 95
• Tycke och smak 95
• Differentiering och hierarkier 96
• Habitus och sociala fält 100
• Kapitalformer och det sociala rummet 103
• Livsstilar 108
• Begreppet smak inom estetisk filosofi 110
• Ren smak och barbarisk smak 117
• Smak och livsstil i praktiken: "68-orna" och dagens studenter 120
• Livsstilar inom marknadsforskningen 123
• Kulturellt kapital och "ren" smak - en fördel? 129
• "Hög" och "låg" kultur i ett historiskt perspektiv 132
• Diskussionen om kvalitetsskillnader 135
• DEL II PERSPEKTIV PÅ MEDIERNAS TEXTER
• Semiotik: tecken, koder och kulturer 143
• Järnvägsmodellen för kommunikation 143
• Vardagens kulturkompetens: tecken och koder 144
• Förhållandet mellan tecknens uttryck och innehåll: godtycklighet och motivering 146
• Betydelsens två steg: denotation och konnotation 148
• Betydelsens variationer: konnotationskoder och kulturella skillnader 150
• Tecknen och deras hänvisning - språket som system av skillnader 151
• Teckenbegreppet hos Peirce 154
• Peirces tre teckentyper - och en diskussion om fotografi och verklighet 156
• Kodbyte och koder som avgränsar teckensystem 158
• Genrer som koder - historiska och teoretiska genrer 162
• Syntagmer och paradigm 164
• Bilder och verbala texter - avlösning och förankring 167
• Semiotik och tolkning 171
• Hermeneutik: tolkning och förståelse 177
• Publikens synvinkel 177
• Hermeneutik och forskning 178
• Den hermeneutiska cirkeln 182
• Hermeneutisk självreflektion 184
• Tolkningsstrategier 185
• Melodram som genre och förståelseform 189
• Hermeneutiken som kritiskt perspektiv 193
• Retorik: språkbruk, situation, avsikt 199
• Semiotik, hermeneutik, retorik 199
• Retorikens fält - från antiken till "poststrukturalismen" 200
• Det retoriska arbetet 205
• Övertalningsmedel 210
• Nyjournalistiken som retorisk praxis 214
• Talsituationen i televisionens nyhetssändningar och andra program 216
• Utsmyckning 220
• Metafor, metonymi och andra innehållsfigurer 222
• Två processer i språket 228
• Hår och själ - en retorisk reklamanalys 231
• Narratologi: berättelsens former och funktioner 241
• En liten berättare 242
• Nyheter och andra icke-fiktiva berättelser 244
• Berättelsen som kulturell grundform 247
• Berättelsens två plan: sujett och fabel 249
• Historia och diskurs 253
• Aktörer, aktanter och teman 254
• Narrativ kommunikation: berättaren - och vi andra 258
• Berättarförhållanden i film och television 264
• Televisionens förloppsstrukturer: flöde, program och segment 267
• Såpopera som narrativ form 272
• Hypertext 276
• Ryktena om "berättelsens död" 279
• DEL III PRODUKTION OCH RAMVILLKOR
• Offentlighet och demokrati: ideal och realiteter 289
• Det offentliga rummet 289
• Den klassiska offentligheten 292
• Offentlighet och demokratiuppfattningar 296
• Offentlighetens strukturförändring - och fenomenet "tabloidisering" 300
• Intimitetstyranniet 304
• Deloffentligheter och lägeroffentligheter 308
• Upplysningsprojektet och den statsunderstödda offentlighetsstrukturen 311
• Ger en fri mediemarknad en fri offentlig kommunikation? 313
• Statliga inskränkningar av offentligheten och informationsfriheten 319
• Pressetiken som försvar för offentligheten 323
• Offentlighetens genresystem 327
• Offentligheten, det nationella och internationaliseringsprocesserna 329
• Etermedia och internet: teknologi, samhälle och politik 335
• Offentlighetens centrum 335
• Teknologihistoria är social- och kulturhistoria 339
• Internet - från militärt redskap till kommunikationsrevolution 340
• Radio- och TV-teknologins framväxt 346
• Etableringen av etermedia som teknologins sociala form 349
• Moderniseringsprocesser och etermedia och internet 352
• Etermedia och demokrati 355
• Kommersiella etermedia: det amerikanska TV-systemet 358
• Amerikansk kommersialism och europeisk public service - en jämförelse 362
• Offentlig reglering av etermedia 366
• Kablar, satelliter, digitalisering: Är etermediernas tid förbi? 371
• Produktion: samband och makt 379
• Från skrivande till läsmaterial 379
• Produktionens makt och ansvar 380
• Kreativiteten och dess begränsningar 383
• Litteraturproduktion 388
• Jakten på filmens konstnär 392
• Den europeiska filmkonsten och Hollywoods kulturindustri 395
• Produktion av TV-fiktion 398
• Kollektiva produkter, flerstämmighet och föreställningar om publiken 403
• Digitaliseringen av medieproduktionen - några konsekvenser 404
• Strukturer och aktörer inom journalistikforskningen 407
• Medieproduktion och samhällsmakt 410
• Litteratur 413
• Register 427