Hylla
Personnamn
Titel och upphov Svenska akademiens språklära
Utgivning, distribution etc. Svenska akad. Norstedts ordbok [distributör] , Stockholm : 2003 (Norge)
Utgivningsår
SAB klassifikationskod
Upplaga
Fysisk beskrivning
Term
Institutionsnamn
ISBN 91-7227-351-8 (inb.) 91-7227-351-8 :
Antal i kö:
*00000855nam a2200301 a 4500
*00128443
*007|||||||||||||||||||||||
*008110824s2003 sw ||||| d |00| ||swe c
*020 $a91-7227-351-8 (inb.)
*020 $a91-7227-351-8 :$c298:00
*035 $a(Ko)32617
*084 $aFc.01
*1001 $aHultman, Tor G. ; 230463,$c(1933-2009 )
*24510$aSvenska akademiens språklära /$cTor G. Hultman
*250 $a1. uppl.
*260 $aStockholm :$bSvenska akad.$bNorstedts ordbok [distributör] ,$c2003$e(Norge)
*300 $a[16], 342 s. :$c25 cm
*650 4$aSvenska språket
*650 4$agrammatik
*650 4$aGrammar
*650 4$aSwedish
*650 4$aSwedish language - Grammar
*7101 $aSvenska akademien$4pbl
*8520 $hF
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
MTM:s talboksannotation: En handbok i svensk grammatik, avsedd för en större läsekrets. Boken är indelad i tre delar: ord, fraser respektive satser och meningar, allt med tonvikt på skriftspråk. Därutöver finns en inledande del om svensk fonologi. Avancerade grammatiska termer förklaras
1 Inledning 1 1.1 Språkläran och Svenska Akademiens grammatik 1 1.2 Språklärans innehåll och disposition 2 1.3 En deskriptiv och normativ grammatik 4 1.4. Språkbruket och exemplen 6 ORD- OCH FORMLÄRA 2 Svenskan i tal och skrift 11 2.1 Talspråk och skriftspråk 11 2.2 Svenskans ljudsystem 12 2.2.1 Fonem 12 2.2.1.1 Vokaler 13 2.2.1.2 Konsonanter 15 2.2.1.3 Särdrag 16 2.2.1.4 Assimilation 16 2.2.1.5 Variation inom fonemen: allofoner 16 2.2.1.6 Svenskans fonem i ett jämförande perspektiv 18 2.2.1.7 Svensk fonotax 19 2.2.2 Prosodi (längd, betoning och tonaccent) 20 2.2.2.1 Längd 20 2.2.2.2 Betoning 20 2.2.2.3 Tonaccent 21 2.2.2.4 Fras- och satsprosodi 22 2.3 Svensk stavning som system 23 2.3.1 Grafemen 23 2.3.2 Övriga enheter i skrift 25 2.3.2.1 Ordmellanrum 25 2.3.2.2 Skiljetecken 26 2.3.2.3 Anföringstecken (citattecken) 26 2.3.2.4 Accenttecken 27 2.3.2.5 Apostrof 27 2.3.2.6 Fetstil, kursivering, spärrning 27 2.3.2.7 Nytt stycke, avsnitt, kapitel 27 3 Ord, ordbildning och ordklasser 28 3.1 Ord 28 3.1.1 Ett ord eller flera ord? 28 3.1.2 Ord i text och ord i lexikon 30 3.2 Ordbildning 31 3.2.1 Enkla ord 31 3.2.2 Sammansatta ord 31 3.2.3 Avledda ord 32 3.2.3.1 Tillbakabildning (retrogradering) 34 3.2.4 Förkortning: kortord och initialord 34 3.2.5 Restmorfem och bundna rotmorfem 35 3.3 Ordklasser 36 3.3.1 Ordklassindelningen 36 3.3.2 Nomen (de nominala ordklasserna) 38 3.3.2.1 Substantiv 39 3.3.2.2 Adjektiv 40 3.3.2.3 Pronomen 40 3.3.2.4 Räkneord 41 3.3.3 Verb 41 3.3.4 De oböjliga orden 42 3.3.4.1 Adverb 42 3.3.4.2 Prepositioner 42 3.3.4.3 Infinitivmärket att 42 3.3.4.4 Konjunktioner 43 3.3.4.5 Subjunktioner 43 3.3.4.6 Interjektioner 43 4 Substantiv 44 4.1 Egentliga substantiv 45 4.1.1 Betydelse 45 4.1.2 Genus 48 4.1.2.1 Vacklande genus 49 4.1.2.2 Animation och sexos 49 4.1.3 Ordbildning 51 4.1.3.1 Enmorfemiga substantiv 51 4.1.3.2 Sammansatta substantiv 51 4.1.3.3 Avledda substantiv 54 4.1.3.3.1 Prefix 54 4.1.3.3.2 Suffix 55 4.1.4 Böjning 56 4.1.4.1 Numerus 56 4.1.4.1.1 Första deklinationen (-or) 58 4.1.4.1.2 Andra deklinationen (-ar) 59 4.1.4.1.3Tredje deklinationen (-er) 59 4.1.4.1.4 Fjärde deklinationen (-r) 61 4.1.4.1.5 Femte deklinationen (-n) 61 4.1.4.1.6 Sjätte deklinationen (utan suffix) 62 4.1.4.1.7 Inlånade pluralsuffix 63 4.1.4.1.8 Måttord 65 4.1.4.1.9 Suppletiv pluralbildning 66 4.1.4.2 Bestämdhet (species) 66 4.1.4.2.1 Singularis 67 4.1.4.2.2 Pluralis 69 4.1.4.3 Kasus 70 4.2 Egennamn 70 4.2.1 Betydelse 70 4.2.2 Ordbildning 71 4.2.3 Stavning 72 4.2.4 Grammatiska egenskaper 73 4.2.4.1 Genus 73 4.2.4.2 Numerus 73 4.2.4.3 Bestämdhet (species) 73 4.2.4.4 Övergång till vanliga substantiv 74 4.2.4.5 Genitiv 75 5 Adjektiv 76 5.1 Betydelse 77 5.1.1 Karakteriserande och klassificerande betydelse, graderbarhet 77 5.1.1.1 Adjektivens valens 78 5.1.2 Komparationsgradernas betydelse 79 5.1.3 Particip 79 5.2 Ordbildning 80 5.2.1 Enmorfemiga adjektiv 80 5.2.2 Sammansatta adjektiv 81 5.2.3 Avledda adjektiv 81 5.2.3.1 Av substantiv 81 5.2.3.2 Av verb 82 5.3 Böjning och funktion 82 5.3.1 Oböjliga adjektiv 82 5.3.2 Komparation 83 5.3.2.1 Komparation med suffix 83 5.3.2.2 Komparation med mer och mest 84 5.3.3 Kongruens 85 5.3.3.1 Kongruens i positiv 85 5.3.3.2 Kongruens i komparativ 86 5.3.3.3 Kongruens i superlativ 86 5.3.3.4 Särskilda former av adjektiven 86 5.3.3.5 Användningen av de kongruensböjda formerna 87 6 Pronomen 90 6.1 Substantivaska och adjektivaska pronomen 92 6.1.1 Substantivaska pronomen 92 6.1.1.1 Kasus 92 6.1.1.2 Genus, animation och sexus 96 6.1.2 Adjektivaska pronomen 96 6.2 Enskilda pronomengrupper 97 6.2.1 Bestämda pronomen 98 6.2.1.1 Första och andra personens personliga pronomen 99 6.2.1.2 Tredje personens personliga pronomen 102 6.2.1.3 Den, det och de som fristående bestämd artikel 105 6.2.1.3.1 Determinativt den 106 6.2.1.4 Demonstrativa pronomen 106 6.2.1.4.1 Dennale 107 6.2.1.4.2 Den här och den där 109 6.2.1.4.3 Demonstrativt den 109 6.2.1.5 Reflexiva pronomen: sig och sin 110 6.2.1.6 Reciprokt pronomen: varandra 112 6.2.1.7 Relativa pronomen: vilken, vars, vad 113 6.2.2 Frågande pronomen 115 6.2.3 Kvantitativa pronomen 117 6.2.3.1 Totalitetsbetecknande och distributiva pronomen 117 6.2.3.1.1 All och samtlig 117 6.2.3.1.2 Båda och bägge 118 6.2.3.1.3 Hel 118 6.2.3.1.4 Distributiva pronomen 119 6.2.3.1.5 Var sin 120 6.2.3.2 Generaliserande pronomen 121 6.2.3.2.1 Man 121 6.2.3.2.2 Vilken som helst m.fl. 122 6.2.3.3 Myckenhetspronomen 123 6.2.3.4 Obestämd artikel 124 6.2.3.5 Allmänt obestämda (indefinita) pronomen 126 6.2.3.5.1 Någon 126 6.2.3.5.2 Åtskillig, somlig, viss, en del, ett par, en och annan 127 6.2.3.6 Nekande pronomen 127 6.2.4 Relationella pronomen 128 6.2.4.1 Jämförande (komparativa) pronomen 129 6.2.4.1.1 Annan och övrig 129 6.2.4.1.2 Samma 129 6.2.4.1.3 Sådan, dylik och likadan 130 6.2.4.2 Ordnande pronomen 130 6.2.4.3 Framhävande pronomen 132 7 Räkneord 134 7.1 Betydelse 134 7.2 Ordbildning 134 7.2.1 Ordbildning med räkneord som stam 136 7.3 Böjning och funktion 137 7.3.1 Grundtal 137 7.3.2 Ordningstal 137 7.4 Skrivning av tal: bokstäver eller siffror? 138 8 Verb 140 8.1 Betydelse och funktion 141 8.1.1 Huvudverb 141 8.1.1.1 Betydelsefält 141 8.1.1.2 Roller och valens 142 8.1.1.3 Transitiva och intransitiva verb 143 8.1.2 Hjälpverb 144 8.1.2.1 Temporala hjälpverb: ha, skola och komma att 145 8.1.2.2 Passivbildande hjälpverb: bli och vara 146 8.1.2.3 Modala hjälpverb 146 8.2 Ordbildning 147 8.2.1 Enmorfemiga verb 147 8.2.2 Suffixavledda verb 147 8.2.2.1 Suffixet -a 148 8.2.2.2 Suffixet -era 148 8.2.3 Prefixavledda verb 149 8.2.4 Sammansatta verb 150 8.2.4.1 Partikelsammansatta verb 151 8.3 Böjning och formernas funktion 152 8.3.1 Verbens former 152 8.3.1.1 Översikt 152 8.3.1.2 Modus 153 8.3.1.3 Verbens s-former 154 8.3.1.3.1 Passiv funktion 154 8.3.1.3.2 Övriga funktioner av verbens s-former 155 8.3.1.4 Particip - verbavledda adjektiv 155 8.3.2 Konjugationer - verbens böjningsklasser 156 8.3.2.1 Första (svaga) konjugationen 157 8.3.2.2 Andra (svaga) konjugationen 157 8.3.2.3 Tredje (svaga) konjugationen 159 8.3.2.4 Fjärde (starka) konjugationen 160 8.3.2.4.1 Konjunktivformer av starka verb 164 8.3.2.5 Oregelbundna verb 164 8.3.3 Verbens pluralformer 166 9 De oböjliga ordklasserna 168 9.1 Adverb 168 9.1.1 Betydelse 169 9.1.1.1 Pronominella adverb 169 9.1.1.2 Beskrivande adverb 171 9.1.2 Ordbildning 171 9.1.2.1 Enmorfemiga adverb 171 9.1.2.2 Avledda adverb 172 9.1.2.3 Sammansatta adverb 173 9.1.3 Böjning: komparation 173 9.1.4 Enskilda pronominella adverbgrupper 173 9.1.4.1 Bestämda adverb 173 9.1.4.2 Relativa adverb 174 9.1.4.3 Frågande adverb 175 9.1.4.4 Kvantitativa adverb 175 9.1.4.5 Relationella adverb 176 9.2 Prepositioner 178 9.2.1 Betydelse 178 9.2.2 Ordbildning 179 9.2.3 Funktion 181 9.2.3.1 Prepositionens plats 181 9.2.3.2 Rektionens kasus 181 9.2.3.3 Speciella former i prepositionsuttryck 182 9.2.3.4 Prepositioner i absolut funktion 183 9.3 Infinitivmärket att 184 9.4 Konjunktioner 184 9.4.1 Betydelse och funktion 184 9.4.1.1 Sammanbindande 184 9.4.1.2 Särskiljande 185 9.4.1.3 Motsättande 186 9.4.1.4 Förklarande 186 9.4.1.5 Konklusivt så 186 9.5 Subjunktioner 187 9.5.1 Betydelse och funktion 187 9.5.1.1 Att 187 9.5.1.2 Om 187 9.5.1.3 Som 188 9.5.1.4 Än 188 9.5.1.5 Övriga subjunktioner 189 9.6 Interjektioner 192 9.6.1 Betydelse och funktion 193 9.6.1.1 Interjektioner som uttrycker känslor 193 9.6.1.2 Beskrivande interjektioner 193 9.6.1.3 Interjektioner som reglerar beteenden 194 9.6.1.4 Svarsorden ja, jo och nej 194 9.6.1.5 Interjektioner som är knutna till kommunikationssituationen 195 9.6.2 Ljudstruktur 196 9.6.3 Syntaktisk funktion 196 FRASLÄRA 10 Allmänt om fraser 201 11 Nominalfraser 204 11.1 Nominalfrasernas funktion 204 11.2 Nominalfrasernas struktur 206 11.2.1 Nominalfrasernas allmänna struktur 206 11.2.1.1 Bestämda och obestämda nominalfraser 206 11.2.1.2 Framförställda attribut 207 11.2.1.3 Efterställda attribut 208 11.2.1.4 Attributens bestämningar 209 11.2.1.5 Kongruens i nominalfrasen 210 11.2.1.6 Nominalfraser i genitiv 211 11.2.2 Bestämda nominalfraser 212 11.2.2.1 Bestämd nominalfras med substantiv som huvudord 213 11.2.2.1.1 Artikelbruk 213 11.2.2.1.2 Attributens inbördes ordning 214 11.2.22 Bestämd nominalfras med substantivinka pronomen som huvudord 217 11.2.2.3 Övriga typer av bestämd nominalfras 217 11.2.3 Obestämda nominalfraser 218 11.2.3.1 Obestämd nominalfras med substantiv som huvudord 218 11.2.3.1.1 Naken form 218 11.2.3.1.2 Olika slags framförställda attribut 219 11.2.3.1.3 Attributens inbördes ordning 220 11.2.3.2.Obestämd nominalfras med substantivinka pronomen som huvudord 221 11.2.3.3 Övriga typer av obestämd nominalfras 221 12 Adjektivfraser 222 12.1 Adjektivfrasernas funktion 222 12.2 Adjektivfrasernas struktur 222 12.2.1 Huvudord och bestämningar 222 12.2.1.1 Adverbial 223 12.2.1.2 Objekt 223 12.2.2 Ordföljd i adjektivfrasen 224 12.2.2.1 Adjektivfras som predikativ, efterställt attribut eller adverbial 224 12.2.2.2 Adjektivfras som framförställt attribut 225 12.2.2.3 Flera adjektivfraser som attribut i samma nominalfras 225 12.2.3 Kongruens i adjektivfrasen 226 12.2.3.1 Genus och numerus 226 12.2.3.2 Bestämdhet 227 13 Verbfraser 228 13.1 Verbfrasernas funktion och betydelse 228 13.2 Verbfrasernas struktur 229 13.2.1 De enskilda delarna i verbfraserna 229 13.2.1.1 Kedjor av verb 229 13.2.1.1.1 Dubbelsupinum 231 13.2.1.2 Partikeladverbial 231 13.2.1.3 Objekt 232 13.2.1.3.1 Nexusinfinitiv 234 13.2.1.4 Egentligt subjekt 234 13.2.1.5 Predikativ 235 13.2.1.6 Adverbial 238 13.2.1.7 Subjektsregeln 239 13.2.2 Ordföljd i verbfrasen 242 14 Adverbfraser 244 14.1 Adverbfrasernas funktion och betydelse 244 14.2 Adverbfrasernas struktur 244 15 Prepositionsfraser 245 15.1 Prepositionsfrasernas funktion 245 15.2 Prepositionsfrasernas struktur 246 15.2.1 Prepositionens plats 246 15.2.2 Rektionens kasus 247 15.2.3 Efterställda bestämningar 247 15.2.4 Framförställda bestämningar 248 16 Subjunktionsfraser 249 16.1 Subjunktionsfrasernas funktion och betydelse 249 16.1.1 Jämförande subjunktionsfraser 249 16.1.2 Predikativa subjunktionsfraser 250 16.1.3 Medgivande subjunktionsfraser 250 16.2 Subjunktionsfrasernas struktur 251 16.2.1 Jämförande subjunktionsfraser 251 16.2.2 Predikativa subjunktionsfraser 251 16.2.3 Medgivande subjunktionsfraser 251 17 Övriga flerledade fraser 253 17.1 De flerledade frasernas funktion 254 17.2 De flerledade frasernas struktur 254 SATSLÄRA 18 Allmänt om satslära 259 19 Tempus och tid 262 19.1 Enskilda tempus 263 19.1.1 Presens 263 19.1.2 Preteritum 265 19.1.3 Perfektum 266 19.1.4 Pluskvamperfektum 267 19.1.5 Futurum 268 19.1.6 Futurum preteritum 269 20 Satser och meningar 271 20.1 Vad är en sats? 271 20.1.1 Subjektsledet 273 20.1.1.1 Det som "tomt" subjekt 274 20.1.2 Predikatsledet 275 20.1.3 Satsadverbial 275 20.1.3.1 Allmänna satsadverbial 276 20.1.3.2 Framhävande satsadverbial 277 20.2 Vad är en mening? 278 20.3 Satstyper 279 20.3.1 Huvudsatser och deras funktion 279 20.3.1.1 Påståendesatser 280 20.3.1.2 Frågesatser 280 20.3.1.3 Uppmaningssatser 281 20.3.1.4 Satser med bisatsform men huvudsatsfunktion 281 20.3.2 Bisatser och deras funktion 282 20.3.2.1 Attributiva bisatser 284 20.3.2.2 Nominala bisatser 285 20.3.2.3 Adverbiella bisatser 286 20.4 Satsmönster och ordföljd 289 20.4.1 Ordföljd i huvudsatser 290 20.4.1.1 Ordföljd i påståendesatser 290 20.4.1.2 Ordföljd i frågesatser 295 20.4.1.2.1 Sökande frågor 295 20.4.1.2.2 Ja/nej-frågor 295 20.4.1.3 Ordföljd i uppmaningssatser 296 20.4.2 Ordföljd i bisatser 296 20.4.2.1 Ordföljd i bisatser som inleds med subjunktion 296 20.4.2.2 Ordföljd i bisatser som inleds med satsbas 297 20.4.2.3 Ordföljd i bisatser utan inledare och i underordnade satser med huvudsatsform 298 20.4.3 Ordföljdens funktion 298 20.4.3.1 Ordföljden i ett grammatiskt perspektiv 298 20.4.3.2 Ordföljden i ett informationsperspektiv 300 20.4.4 Satsflätor 301 20.4.5 Meningar som inte har satsform 302 20.4.5.lInterjektionsfraser 303 20.4.5.2 Tilltalsfraser 303 20.4.5.3 Fraser som är likvärdiga med huvudsatser 304 20.4.6 Anförda meningar 305 20.4.6.1 Direkt anföring 305 20.4.6.2 Indirekt anföring 306 20.5 Samordning och ellips 308 20.5.1 Samordning 308 20.5.1.1 "Falsk samordning" (pseudosamordning) av verb 311 20.5.2 Ellips 312 Litteraturlista 315 Bilaga: Förteckning över starka och oregelbundna verb 316 Register 321