Konstfacks bibliotek

*00002370nam a2200709 a 4500
*00127613
*00520140123135224.4
*008090607s2009    sw ||||      |00| 0 swe
*020  $a978-91-44-05209-0
*035  $a(SE-LIBR)11468370
*035  $a(Ko)31751
*040  $aLGEN$dQ$dS
*042  $9NB
*08204$a302.2$222/swe
*084  $aDodb$2kssb/8
*084  $aBra$2kssb/8
*1001 $aLindgren, Bengt,$d1952-
*24514$aDet kreativa ögat :$bom perception, semiotik och bildspråk /$cBengt Lindgren, Gert Z Nordström
*250  $a1. uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2009$e(Ungern)
*300  $a174 s. :$bill. ;$c23 cm
*650 7$aPerception$2sao$0https://id.kb.se/term/sao/Perception
*650 7$aBildspråk$2sao
*650 7$aSemiotik$2sao$0https://id.kb.se/term/sao/Semiotik
*650 0$aPerception
*650 0$aSemiotics
*650 0$aFigures of speech
*7001 $aNordström, Gert Z.,$d1931-
*841  $5Ko$ax  a$b0908034u    8   1001uu   0901128$e4
*852  $5Ko$bKo$hDod
*900  $aGZN,$d1931-$uNordström, Gert Z.,$d1931-
*950  $aVarseblivning$uPerception
*950  $aKognition$wg$uPerception
*950  $aAuditiv perception$wh$uPerception
*950  $wh$aDistraktion (psykologi)$uPerception
*950  $aFöreställningar (psykologi)$wh$uPerception
*950  $aMedvetandet$wh$uPerception
*950  $aRumsuppfattning$wh$uPerception
*950  $aSjälvuppfattning$wh$uPerception
*950  $aSensoriska processer$wh$uPerception
*950  $aSubliminal perception$wh$uPerception
*950  $aTidsuppfattning$wh$uPerception
*950  $aVisuell perception$wh$uPerception
*950  $aApperception$uPerception
*950  $aFörnimmelser$uPerception
*950  $aTänkande$uPerception
*950  $aSemiologi$uSemiotik
*950  $aTextsemiotik$uSemiotik
*950  $aTeckenlära$uSemiotik
*950  $aTeckenteori$uSemiotik
*950  $aSemantik$wg$uSemiotik
*950  $aBildsemiotik$wh$uSemiotik
*950  $wh$aDiskursanalys$uSemiotik
*950  $aFilmsemiotik$wh$uSemiotik
*950  $aIntertextualitet$wh$uSemiotik
*950  $aMusiksemiotik$wh$uSemiotik
*950  $aTeatersemiotik$wh$uSemiotik
*950  $aRetoriska figurer$wg$uBildspråk
*950  $aHyperboler$wh$uBildspråk
*950  $aMetaforer$wh$uBildspråk
*950  $aMetonymi$wh$uBildspråk
*950  $aLiknelser$wh$uBildspråk
^

MTM:s talboksannotation: Att se innebär inte bara att se med ögonen. För att utvecklas kreativt måste seendet övas, aktiveras och medvetandegöras. Boken är främst avsedd för bildundervisning på universitet och högskolor, t.ex. i konstvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap, i utbildning av bildlärare, arkitekter, designers och fotografer Förlagsinformation: Den här boken handlar om bildens och seendets viktiga roll i vår samtid. Det räcker att nämna perspektivet, kartan och kamerateknikens enorma utveckling för att inse bildens och seendets betydelse för västerländsk kultur. Men trots detta menar författarna att både bild och seende är undervärderade när det gäller framställning och förmedling av kunskap. Att se innebär inte bara att se med ögonen. För att utvecklas kreativt måste seendet övas, aktiveras och medvetandegöras. I sin jakt på en sådan medvetandeprocess tar författarna utgångspunkt i bland annat Heideggers fenomenologi, Foucaults maktfilosofi och James J. Gibsons affordancebegrepp. Boken är främst avsedd för bildundervisning på universitet och högskolor, till exempel i konstvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap, i utbildning av bildlärare, arkitekter, designers och fotografer.

• KAPITEL 1 Den visuella världen 7
• KAPITEL 2 Vad kan ses och vad kan avbildas? 15
• 2.1 Historiska uppfattningar om seendet 15
• 2.2 Perception, interaktion och mediering. 29
• KAPITEL 3 Den dynamiska semiotiken 37
• 3.1 Det arbiträra och motiverade tecknet 37
• 3.2 Visuella tecken som språk 39
• 3.3 Langue vs parole 41
• 3.4 Vilande tecken vs aktiverade 43
• 3.5 Det kreativa seendet 44
• Definierade vs triviala tecken 45
• Samstämmiga vs kreativa tecken 46
• 3.6 Den visuella grammatiken 46
• 3.7 Känslan som tecken 49
• 3.8 Det rena och det don-aktiga tecknet 50
• 3.9 Rum och tid 52
• 3.10 Linjära vs öppna strukturer 53
• 3.11 Syntagm vs paradigm 55
• 3.12 Likhet och graden av ikonicitet 58
• 3.13 Form i semiotisk teori 61
• 3.14 Konvention och dubbel artikulation 64
• KAPITEL 4 Reflektioner i anslutning till en analysmodell 67
• 4.1 Poseidonbrunnen på Götaplatsen 67
• 4.2 Att beakta vid denotativa beskrivningar 69
• 4.3 Att beakta vid konnotativa noteringar 72
• 4.4 De fyra kontexterna 74
• Sändarkontext 74
• Inre kontext 75
• Yttre kontext 75
• Mottagarkontext 76
• 4.5 Om metodisk analys 76
• KAPITEL 5 Makt och seende 79
• 5.1 Gramsci 79
• 5.2 Nietzsche 80
• 5.3 Foucault 81
• 5.4 Barthes 82
• KAPITEL 6 Perception och visuellt meningsskapande 85
• 6.1 Den goda tvetydigheten 85
• 6.2 Den visuella världen enligt Gibson 87
• 6.3 Gibsons bildteori 90
• Bilddefinition enligt Gibson 91
• 6.4 Affordancebegreppet 94
• Den materialistiskt orienterade affordancebetydelsen 99
• Design- och informationsdesignbetydelsen 100
• 6.5 Perception, representation och kognition 100
• 6.7 Visuell erfarenhet och mening 104
• Bilder och visuell medvetenhet 105
• KAPITEL 7 Seendets estetiska fält 111
• 7.1 Estetik 111
• Urestetik vs kulturestetik 111
• Skönhet vs fascination 112
• Den godtyckliga estetiken 113
• Yta vs djup och trivialt vs unikt 114
• 7.2 Konst 115
• Filosofin och konsten 116
• Konstens regler 121
• 7.3 Design 124
• KAPITEL 8 Den skapande betraktaren 129
• 8.1 Att se som medierna ser 129
• 8.2 Om synvinklars betydelse 130
• 8.3 Några fakta om Las Meninas 131
• 8.4 Bilden ska träda ut från ramen 136
• 8.5 Intuition och åskådlighet 141
• KAPITEL 9 Bilden i utbildningssystemet 143
• 9.1 Från kopiering och ritskolor till bildspråk och visuell värld 144
• 9.2 Lärarutbildning och visuell kompetens 153
• 9.3 Bild som kunskapsfält 157
• 9.4 Bilddidaktik och visuell didaktik 158
• Litteratur 165
• Person- och sakregister 171