Konstfacks bibliotek

*00001785nam a2200505 a 4500
*00126287
*007|||||||||||||||||||||||
*008110824s2001    sw |||||      000 0 swe||
*020  $a91-46-17787-6 (inb.)
*020  $a91-46-17787-6  :$cSEK 559:00
*035  $a(Ko)30314
*040  $dNB
*084  $aMz-c
*24510$aMänniskan och naturen  /$c[vetenskapliga redaktörer: Börge Pettersson, Ingvar Svanberg, Håkan Tunón]
*260  $aStockholm ;$aUppsala ;$a2001 :$bCentrum för biologisk mångfald$bWahlström & Widstrand ,$c2001$e((Belgien) )
*300  $a511, [1] s.  :$bill. (vissa i färg)  :$c29 cm
*440  $aEtnobiologi i Sverige  ;$v1
*650 4$aMänniskan och naturen
*650 4$ahistoria
*650 4$aSverige
*650 4$aEtnobiologi
*650 4$aSverige
*650 4$aethnobotany
*650 4$asocial anthropology
*650 4$aindigenous knowledge
*650 4$aecology$0(DLC)sh 85040752
*650 4$asustainability
*650 4$anatural resources
*650 4$aHistory
*650 4$aSweden
*697  $cEtnografi: folktro och folkseder: Sverige
*7001 $aSvanberg, Ingvar,$d1953-$4edt
*7001 $aTunón, Håkan,$d1965-$4edt
*7001 $aPettersson, Börge,$d1944-$4edt
*7101 $aCentrum för biologisk mångfald$4pbl
*8520 $hMz
*910  $aSwedish Biodiversity Centre$uCentrum för biologisk mångfald
*910  $aCBM$uCentrum för biologisk mångfald
*910  $aSwedish University of Agricultural Sciences.
*910  $aSwedish Biodiversity Centre$uCentrum för biologisk mångfald
*910  $aSveriges lantbruksuniversitet.
*910  $aCentrum för biologisk mångfald$uCentrum för biologisk mångfald
*950  $aHållbar utveckling
^

Den första delen av tre om etnobiologi i Sverige. Här sammanfattas något av den kunskap som under historien krävts av människan för att hon skulle få mat och råvaror från sin närmaste omgivning. Även om hur denna kunskap lever vidare idag. Annotation supplied by BTJ Sverige AB

• Förord Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf
• Redaktörernas förord Börge Pettersson, Ingvar Svanberg och Håkan Tunón 11
• Människan, växterna och djuren Ingvar Svanberg 13
• Etnobiologin kan beskrivas som gammal kunskap i ny vetenskaplig belysning.
• MÄNNISKAN OCH LANDSKAPET
• Rovdrift eller uthålligt bruk? Urban Emanuelsson 22
• Människans relationer till de olika växt- och djurarterna har bestämts av hennes kunskaper om de ekologiska sambanden, men även av äganderätten till de olika naturresurserna.
• Synen på naturen Tordis Dahllöf 29
• Naturen sågs tidigare huvudsakligen som en leverantör av råvaror, men har nu till stor del övergått till att vara en källa för estetiska upplevelser och livskvalitet.
• Växternas namn Mats Rydén 45
• Våra nuvarande växtnamn har kommit till på skilda sätt och vid olika tidpunkter. De återspeglar bland annat folkliga föreställningar om växterna.
• Duvgråt och sömntorn Ingvar Svanberg 55
• Häxkvastar och kikbär är exempel på gallbildningar som spelat en roll i folktron och fått användning inom folkmedicinen.
• Att göra eld med trä och svamp Håkan Strotz 60
• Elden har varit avgörande för såväl människans möjligheter att kolonisera icke-tropiska områden som att utvecklas till en kulturvarelse.
• Att förutsäga väderleken Ingvar Svanberg 63
• Genom att iaktta växter och djur har folk i alla tider försökt förutspå kommande väderlek.
• Drakar och jättefiskar Björn Hedberg 71
• I det förindustriella samhället omgavs människan av en mängd övernaturliga väsen och mytiska djur.
• Bark, näver och sav Ingvar Svanberg och Håkan Tunón 79
• Skogen har inte bara gett bränsle och virke, utan man har också utnyttjat näver och annan bark som råvaror till slöjd samt innerbark och sav till livsmedel.
• Tjurved Ragnar Insulander 85
• Den hårda och tunga ved som finns på undersidan av krokigt växande tallar är ett slöjdmaterial med unika egenskaper.
• Barkbåtar och vasspipor Ingvar Svanberg 90
• Om hur barnen gjorde leksaker av växter och djur i ett bondesamhälle med begränsat utrymme för lek.
• SAMLARE OCH JÄGARE
• De första jägarna Leifjonsson 100
• För 12000 år sedan var jakten ett dominerande näringsfång. Bland de tillgängliga villebråden fanns mammutar, jättehjortar och ullhåriga noshörningar.
• Fångst och jakt Rolf Kjellström och Ingvar Svanberg 107
• Jakten har fram till industrisamhällets genombrott haft stor betydelse för norrlänningars och samers ekonomi. I nutiden är den en av de mest populära fritidssysselsättningarna.
• De hjälpsamma djuren Gunnar Brusewitz 119
• Utöver hunden har människan kunnat använda sig av en rad andra djur som hjälp vid jakt och fiske genom att utnyttja sina kunskaper om dessa djurs beteenden.
• Päls, hudar och skinn Ingvar Svanberg 127
• Djurens skinn och pälsar har hjälpt människorna att hålla sig varma, tillfredsställt deras skönhetsbehov och gett dem extra inkomster.
• Jakten på hjortdjur Sten Lavsund 133
• De stora hjortdjuren har alltid lockat jägarna. Framförallt älgjakten har en lång och brokig historia och har med tiden utvecklats till en massrörelse.
• Horn och ben Ingvar Svanberg 143
• Horn och ben tillhör de äldsta råvaror som använts för tillverkning av verktyg och smycken. Särskilt den samiska hornslöjden har utvecklats till ett konsthantverk.
• Nötter, bär och svamp Börge Pettersson 147
• Förr var nötterna en viktig resurs, medan bär och svamp var nästan betydelselösa. På senare tid har förhållandet blivit det omvända.
• FÅNGSTMÄN VID KUST OCH SJÖ
• Jakt på säl och val Ingvar Svanberg 15E
• Säljakten är en uråldring näring som har överlevt längs de svenska kusterna fram till 1960-talets mitt. Fångsten av tumlare har däremot alltid varit obetydlig.
• Fattigmans hönor och kapuner Åke Andersson 16E
• Äggtäkt, ungfågelslakt, duntäkt och fångst med sjöfågelnät har för befolkningen längs kusterna och i Norrland varit ett uthålligt sätt att utnyttja olika fågelarter som naturresurs.
• Manna från havet Hans Ackefors 175
• Genom århundradena har kustbefolkningen upplevt långa sillperioder som kraftigt påverkat bebyggelseutveckling och demografiska förhållanden.
• Ståndkrok och ålkista Ingvar Svanberg 183
• Sötvattensfisket har gett många människor föda och inkomster. I sen tid har sportfisket utvecklats till en fritidssysselsättning som engagerar ett stort antal män och kvinnor.
• De svenska kräftorna Anders Salomonsson 193
• Kräftskivan har kanske mer än någon annan festsed kommit att förknippas med det typiskt svenska, men har inte så lång tradition som man gärna vill föreställa sig.
• Pärlproducent och miljöarkiv Kenneth Awebro och Thomas Öberg 199
• Förhoppningarna om att skörda rikedomar ur de svenska älvarna skapade förutsättningar för ett omfattande pärlfiske i äldre tid. Idag kan miljöforskarna använda flodpärlmusslornas skal som historiska arkiv för att avslöja vattendragens kemiska förflutna.
• ÅKERBRUKARE
• Vikingabotanik Ann-Marie Hansson 208
• Utgrävningar av gamla boplatser, som Birka, ger oss en inblick i vilka växter vikingarna odlade och nyttjade.
• Uråldrig bioteknik Else-Marie Strese 214
• Mjölksyresbakterier och jästsvampar har haft stor betydelse vid konservering och beredning av olika livsmedel.
• Mat i nödtider Ingvar Svanberg 221
• När regn och frost ledde till omfattande skördebortfall och hungersnöd, fick befolkningen utnyttja olika ersättningsämnen från naturen.
• Spånadsväxter Gunilla Mattsson 227
• Från framförallt lin och hampa har människan lärt sig utvinna fibrer som hon sedan spunnit till tråd.
• Sveriges välstånd om det vill Nils-Erik Landell 233
• Under 1700-talet strävade lanthushållare och ekonomer efter att öka utnyttjandet av inhemska naturresurser samt att utifrån införa nya arter som människan kunde dra nytta av.
• Rovor och potatis Else-Marie Strese 243
• Jordbruket har byggt på införsel av olika kulturväxter. Rovan kom tidigt till Norden, men blev efterhand undanträngd av potatisen.
• Medicinalväxter på apoteken Gunnar Samuelsson 253
• Trots att åtskilliga arter fanns tillgängliga i landet eller lätt kunde odlas importerades många medicinalväxter på 1700-talet. Efterhand anlades särskilda apoteksträdgårdar och tidvis har det skett en omfattande insamling av inhemska vilda arter.
• Kristidsgrödor Roland Lyhagen 263
• Under de båda världskrigen gjordes försök att införa nya grödor, däribland hampa, gummimaskros och olika oljeväxter. Syftet var att klara råvaruförsörjningen vid kristider.
• BOSKAPSSKÖTARE
• Renen som husdjur Rolf Kjellström 274
• Vildrensjakten var länge det viktigaste näringsfånget för samerna, men kom successivt att ersättas av tamrensskötsel. Ur renen har samerna förmått utvinna en mängd livsviktiga produkter.
• Gårdvarar och pälshundar Leif Lindin och Ingvar Svanberg 279
• Hunden är människans äldsta husdjur. Jägare, nomader, boskapsskötare och jordbrukare har alla förstått att begagna detta formbara djur i sitt arbete.
• At förwandla myror til äng Urban Emanuelsson 289
• För att klara boskapen under den kalla årstiden har människan tvingats samla vinterfoder i form av hö. Genom olika silängssystem har höproduktionen kunnat ökas avsevärt.
• Från ollonsvin till suggringar Anna Blomberg 297
• Få produktionsdjur har haft så bred spridning i folklagren som grisen. Till och med statare, torpare och städernas fattiga har kunnat hälla sig med svin.
• Mors ögonstenar Ingvar Svanberg 306
• Att ha ett antal höns för äggproduktion har genom tiderna gett många kvinnor möjlighet till egna inkomster. Gäss och ankor har mest hållits för köttets och dunets skull.
• Från adelsattribut till tonårsvurm Janken Myrdal 315
• För medeltidens ädlingar ingick hållande av stridshäst i försvarsplikten. Från att ha varit en ekonomiskt viktig bärare av bördor samt dragare av redskap och vagnar, har hästen övergått till att numera huvudsakligen användas i fritids- och tävlingssammanhang.
• Lövtäkt och skottskogar Urban Emanuelsson 322
• Innan vallodlingen slog igenom på 1800-talet var lövtakten en mycket viktig del av foderförsörjningen för boskapen.
• HANTVERK OCH INDUSTRI
• Garv- och färgväxter Ingvar Svanberg 334
• För att skinn skall bli mjukt och hållbart måste det garvas. Till detta har man traditionellt använt bark, främst från gran och ek. Ullgarn har färgats såväl med inhemska vilda som importerade odlade växter.
• Honung, vax och bikitt Börge Pettersson och Josef A. Stark 343
• Genom att hålla bin har människan försäkrat sig om honung som nyttjats som sötningsmedel och till framställning av mjöd. Dessutom har man erhållit bivax som haft en rad användningsområden.
• Djurens hår blev våra kläder Ulrika Hjärpe och Osva Olsen 350
• Användningen av djurhår som textilfibrer har mycket gamla anor.
• Fåret är den viktigaste producenten och användningen av ull är utbredd över hela världen. Även hår och tagel från andra djur har kommit till användning.
• Från ålsäck till aftonklänning Ingvar Svanberg 359
• I allmogesamhället nyttjades de sega ål- och lakskinnen för en rad ändamål. Den skrovliga hajhuden gav sandpapper, och gäddfjällen användes till att klara kaffet. Under senare år har också ett nyväckt intresse för garvade fiskskinn kunnat märkas.
• Den mångsidiga torven Thomas Elmqvist 366
• Torv har främst använts som stallströ, jordförbättring och bränsle, men också brukats för framställning av exempelvis sprit, papper och textilfibrer.
• Botare och folkmedicin Jan Gustafson 369
• Allmogen var länge hänvisad till medicinska specialister ur sina egna led. De kloka gummorna och gubbarna utgjorde en speciell kategori med särskilda kunskaper om sjukdomar och botemedel.
• Djuren i medicinen Håkan Tunón 377
• Djurfetter till salvor och annat har alltid spelat en viktig roll inom medicinen, liksom ben- och hornaska. På apoteken har man även kunnat få spansk fluga och destillerade myror, liksom bävergäll och fiskleverolja.
• MÄNNISKANS NÄRHET
• Samernas kostvanor Phebe Fjellström 388
• Tillgången på tamren och jaktbart vilt har varit avgörande för den samiska kosten. Även fisket har haft stor betydelse inom Sápmi, liksom förekomsten av olika bär samt ängssyra och kvanne.
• Ohyra och parasiter Walborg Thorsell och Håkan Tunón 395
• När människan har plågats av ohyra och inälvsparasiter har hon bekämpat dessa med olika gifter och avskräckande medel.
• Ljus, lampbränsle och vekar Ingvar Svanberg 406
• De långa vinternätterna krävde ljuskällor för att man skulle kunna utnyttja arbetsdagen bättre. Eldhärden utgjorde hemmets viktigaste ljuskälla, men även lysestickor och talgljus användes.
• Våra närmsta växter Karin Martinsson 411
• Under 1800-talet flyttade växterna in i hemmen och hamnade på fönsterbrädor och piedestaler. Krukväxterna blev en del av kvinnans sfär i familjen.
• Råttfångare och soffdekoration Gunnar Broberg 420
• Få husdjur är så mytomspunna som tamkatten. Den skiljer sig också från andra husdjur genom att inte härstamma från ett socialt djur.
• Till glädje och sällskap Ingvar Svanberg 425
• Sällskapsdjur finns belagda sedan medeltiden i Sverige, men har förstås betydligt äldre anor. Här skildras burfåglarnas, akvariehållningens och terrarieskötselns svenska historia.
• En modern folkmedicin? Håkan Tunón 436
• Vid sidan av skolmedicinen har det länge funnits en mer eller mindre olaglig alternativmedicin. Under senare år har lagstiftningen mildrats, vilket medfört ett ökat intresse för medicinalväxter och preparat baserade på dessa.
• Djurhetsning blev artbevarande Hans-Ove Larsson och Bengt Rosen 443
• Det finns en lång tradition att hålla exotiska djur vid hoven. Senare har ambulerande menagerier och permanenta djurparker gett de breda folklagren möjlighet att stifta bekantskap med djur från främmande länder.
• FRAMTIDA MÖJLIGHETER
• Den evige följeslagaren Staffan Thorman 452
• Inget av de djur som sökt sig till människan eller tämtjs av henne kan mäta sig med hunden i anpassbarhet. Förmodligen år det bara människans fantasi som sätter gränser för vilka roller hunden kan få i framtiden.
• Nyttodjur i växthus Barbro Nedstam 459
• Det moderna växtskyddets användning av insekter och kvalster som biologiska bekämpningsmedel i växthus har också banat väg för samtidigt bruk av pollinerande humlor i tomatodlingar.
• Djur och växter i kriminologi Anders Lindström 465
• Rättsentomologin har en lång historia utomlands och bör kunna få en ökad användning även i Sverige. Också botaniken spelar ibland en viktig roll för brottsanalyser och rättslig bevisföring.
• Vem äger folklig kunskap? Carl-Gustaf Thomström 468
• Den folkliga kunskapen har viktiga implikationer inom internationell rätt. Vem äger de genetiska resurserna? Hur egendomsskyddas traditionell kunskap?
• Etnobiologisk mångfald Börge Pettersson och Håkan Tunón 474
• Paragraf 8j i Konventionen om biologisk mångfald understryker behovet av traditionell kunskap för bevarandet av denna mångfald. Den nya synen att naturens organismer bäst bevaras genom att ingå i ett uthålligt brukningssystem ger etnobiologin en ökad betydelse vid skyddandet av våra växt- och djurarter.
• Källor och litteratur 481
• Medverkande författare 492
• Register över djur och växter 494
• Bildkällor 509
• Korta biografier
• Olaus Magnus 16
• Carl von Linné 17
• Pehr Kalm 67
• Olof Broman 156
• Johan Fischerström 237
• Nils Keyland 248
• Per Arvid Säve 354
• Lorens Wolter Rothof 360
• Carl-Herman Tillhagen 402