Konstfacks bibliotek

*00000705nam a2200241 a 4500
*00121721
*007|||||||||||||||||||||||
*008110824s2005    sw a|||| b   |00| 0 swe c
*020  $a91-578-0459-1
*020  $a91-578-0459-1
*035  $a(Ko)25000
*040  $dLGEN$dO$dNB
*084  $aIb.58
*084  $aIaa
*1001 $aVilks, Lars,$d1946-2021
*24510$aHur man blir samtidskonstnär på tre dagar :$bhandbok med teori  /$cLars Vilks, Martin Schibli
*260  $aNora  :$bNya Doxa ,$c2005$e(Lettland)
*300  $a319 s.  :$bill.  :$c23 cm
*650 4$aKonstnärsrollen
*7001 $aSchibli, Martin,$d1967-$4aut
*8520 $cKONST - Iaa
^

• FÖRORD 9
• INLEDNING. ATT KOMMA IGÅNG MED KONSTEN 13
• ATT KÄNNA PÅ ÄMNET 15
• Och välkommen till medelmåttigheten! 17
• ATT KOMMA IGÅNG MED KONSTEN 17
• Att komma igång med praktiken 18
• Slutet; numera enkelt 20
• Praktiken: cv och portfolio 21
• Alltid: tag initiativ! 22
• Kringarrangemang 23
• 2. EN AVGÖRANDE FÖRÄNDRING 25
• KONSTVÄRLDEN 25
• ATT FÖRSTÅ KONSTVÄRLDEN ÄR ATT FÖRSTÅ KONSTEN 27
• Nuet och Aktualiteten 30
• Bildkonstens omvälvning 30
• Ironin 31
• Den socialkritiska äktheten 33
• Medierna och ytligheten 33
• Historiska Källor 34
• KONSTSYN 36
• Drömmen om den store målaren 36
• Hur man lär sig vad som är kvalitet i konstvärlden 36
• GENOMGÅNG AV FUNDAMENTALA EGENSKAPER I KONSTEN 37
• OMSTÄNDIGHETER 45
• REALITETER 51
• 3. SNABBKURS I KONSTHISTORIA - 80- OCH 90-TALETS KONSTHISTORIA 60
• 80-TALET OCH POSTMODERNISMENS INTRÄDE 61
• Sverige under 80-talet 65
• 90-TALET - DEN INTERNATIONELLA SAMTIDSKONSTEN ETABLERAR SIG 67
• 100-talet 74
• Kulturell terrorism 75
• Konst och ekonomi 76
• Sverige under 90-talet 76
• BLEV KONSTVÄRLDEN GLOBAL UNDER 90-TALET? 79
• Nationella strukturer i konstvärlden 81
• 4. ARKIVET SOM ALDRIG GLÖMMER 83
• DEN SNÅRIGA VÄGEN TILL ARKIVET 90
• STEG 1. POSITIONERA DIG JUST NU 91
• Är uppmärksamhet kvalitet? 92
• "Onetimers" 94
• Att bli erkänd som först 95
• STEG 2: FÖRVALTA DITT PUND 96
• STEG 3: KRYMPNINGEN - KANDIDATERNA SÅLLAS 97
• 5. HUR MAN GÖR ETT KONSTPROJEKT UTAN ATT EGENTLIGEN ANSTRÄNGA SIG 100
• Kreativitet, intensitet, besatthet och flow 103
• Tekniker i konstprojektet 103
• EXEMPEL PÅ KONSTPROJEKT 105
• Robert Smithson 106
• Joseph Beuys 106
• Skulpturprojekt i Mönster, 1987 107
• Jenny Holzer 107
• Sophie Calle 108
• Orlan 109
• Allan McCollum 110
• Gillian Wearing 110
• Gabriel Orozco 111
• Mark Dion 111
• Superflex 112
• Superchannel 113
• Pierre Huyghe 114
• Tacita Dean 115
• Paola Pivi 116
• Rirkrit Tiravanija: Das Soziale Kapital 117
• Com & Com: Mocmoc 118
• Swetlana Heger: PLAYTIME 120
• Thomas Hirschhorn: Bataille Monument 122
• Conny Blom: Bunny Project 123
• Daniel Pflumm 125
• Pål Hollender 126
• Eva & Adele 127
• Heath Bunting 128
• Minerva Cuevas 129
• Gob Squad 131
• Documenta11 132
• Måleriet (som projekt) 133
• Exempel på hur man får igång ett konstprojekt 135
• 6. ATT SKAFFA SIG ETT EFFEKTIVT SKYLTFÖNSTER MOT VÄRLDEN - UTSTÄLLNINGEN 137
• Steg 1: Vilket är sammanhanget? 139
• Steg 2: De materiella förutsättningarna 139
• Steg 3: Vad vill man med en utställning? 144
• Steg 4: Vad ska man ha med? 146
• DEN CURATERADE UTSTÄLLNINGEN 149
• UTSTÄLLNING PÅ EGEN HAND 151
• Planera efter de ekonomiska förutsättningarna 153
• 7. TEORI - MER PRAKTISK ÄN TEORETISK 157
• KONSTENS VÄSEN 159
• Den institutionella konstteorin 160
• Praktikens teori 162
• Teorier och inflytande från områden utanför konsten 168
• Forskningskonsten 168
• Teorin som stadga åt den nya konstnärsrollen: The Good Guy 169
• Den etiska frågan 170
• Utställning med tema 171
• 8. KONTAKTERNA MED PRODUKTIONSBOLAGET - NÄTVERKET OCH DESS AGENTER 173
• Konstnären 175
• Kritikern 177
• Curatorn 181
• Teoretikern 182
• Konsthistorikern 183
• Museimannen och intendenten 184
• Galleristen 185
• Samlaren 187
• Administratörerna 189
• Konstpedagogen 190
• Publiken 190
• KONSTTIDSKRIFTER 192
• INSTITUTIONER 194
• 9. HUR MAN SAMORDNAR NÄTVERKET FÖR ATT SKAPA KVALITET 197
• Om vikten av att vara autentisk (on the importance of being earnest) 202
• SOCIALA NODER 203
• Konstskolor 203
• Pressvisningar och öppningar 208
• Debatt / Seminarium 210
• Utställningsinstallation 211
• Konstmässor 211
• Var ska man bo? 212
• Går det att bo i Utvälinge, Gammelby eller Pajala? 214
• GENERELLA BETEENDESTRATEGIER 215
• 10. KONSTNÄR: POSITIONERA DIG! - OM BRANDING, POSITIONERING 219
• Omvärlden och Swot-analysen 221
• POSITIONERING 223
• Konstnärstyper 224
• PRODUKTEN - ATT SKAPA MENING 227
• Igenkänning och avvikelse 228
• Teoretiska anslag och ämnesval 228
• Materiella aspekter 229
• DISTRIBUTION 230
• Nätverket 230
• Plats 230
• Att välja rätt ställe att visa upp sig på 231
• Vilka man skall synas med 231
• Priset som positionering 231
• MARKNADSFÖRING 232
• "En uppdaterad portfolio" 232
• Inbjudningar 232
• Pressvisning 234
• Relationsmarknadsföring 235
• Ett första långsiktigt mål - "Mitt i karriären" - utställning" 236
• Publikationer / Media 237
• 11. HUR MAN UNDVIKER STRÖMHOPPET NER I KONKURSEN - FINANSIERINGEN 240
• PRIVATA SMULOR 244
• Offentliga uppdrag 244
• Stipendievägen 245
• A-kassesvängen 246
• Läraren 246
• Bredvidarbete 247
• Den kommersielle 247
• Många bäckar små 247
• DEN RÖDA PRICKEN 251
• Följande institutioner och stiftelser erbjuder olika former av finansiering 255
• Ytterligare information 256
• 12. TEORETISK LATHUND 258
• LITTERATURLISTA FÖR VIDARE STUDIER 312
• NOTER 316