Hylla
Personnamn
Titel och upphov Narrativ teori och metod : med livsberättelsen i fokus
Utgivning, distribution etc. Studentlitteratur, Lund : 2005 (Lund : Studentlitteratur)
Utgivningsår
DDC klassifikationskod (Dewey Decimal Classification)
SAB klassifikationskod
Fysisk beskrivning
Term
Indexterm - Okontrollerad
ISBN 91-44-03500-4 978-91-44-03500-0
Antal i kö:
*00001022nam a22003377a 4500
*00121548
*00520120510142434.0
*008110824s2005 sw ||| |001 1 swe c
*020 $a91-44-03500-4
*020 $a978-91-44-03500-0
*035 $a(SE-LIBR)9718116
*035 $a(Ko)24719
*040 $aLGEN$dNB$dHdf$dSfi
*042 $9NB
*08204$a801$222/swe
*084 $aF.063$2kssb/7
*084 $aG:d $2kssb/7
*1001 $aJohansson, Anna,$d1963-
*24510$aNarrativ teori och metod :$bmed livsberättelsen i fokus /$cAnna Johansson
*260 $aLund :$bStudentlitteratur,$c2005$e(Lund :$fStudentlitteratur)
*300 $a403 s. ;$c23 cm
*650 7$aDramaturgi$2sfit
*650 7$aBerättande$xteori, filosofi$2sao
*650 7$aNarratologi$2sao
*650 0$aNarration (Rhetoric)$0(DLC)sh 85089833
*653 $aTheory
*841 $5Ko$ax a$b0506214u 8 1001uu 0901128$e4
*852 $5Ko$bKo$hKURS
*950 $aSagoforskning$uNarratologi
*950 $aStrukturalism$uNarratologi
*950 $aBerättarteknik$uNarratologi
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
MTM:s talboksannotation: Bokens första del behandlar narrativitet som en grundläggande form av kunskap. Den andra redogör för olika inriktningar inom berättelseforskning, med tyngdpunkt på den textbaserade narratologin och den sociolingvistiska berättelseforskningen. Avslutningsvis står livsberättelsen i fokus. Förlagsinformation: Under de senaste årtiondena har vi kunnat se framväxten av ett tvärdisciplinärt forskningsfält som benämns narrativa studier eller berättelseforskning. Vad innebär det egentligen att kunskap är narrativ? Vad är en berättelse? Hur utför man en narrativ analys? Detta är några centrala frågor som diskuteras i denna bok. I Narrativ teori och metod vill författaren belysa detta fälts bredd, komplexitet och möjligheter, teoretiskt såväl som metodiskt. Bokens första del behandlar narrativitet som en grundläggande form av kunskap. Den andra delen redogör för olika inriktningar inom berättelseforskning, med tyngdpunkt på den textbaserade narratologin och den sociolingvistiska berättelseforskningen. I bokens tredje och fjärde delar står livsberättelsen i fokus. Här diskuteras olika viktiga metodologiska frågor vid det konkreta studiet av livsberättelser. Framställningarna illustreras genomgående av exempel ur aktuell forskning. Boken har en tvärvetenskaplig inriktning och vänder sig till alla med intresse för berättelsers och berättandets betydelse i socialt liv. Den kan med fördel användas som kurslitteratur inom både humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Förord 11 Prolog 13 Inledning 15 Det vetenskapliga intresset för berättelsen 17 Olika sätt att studera berättelser 18 Narrativ teori och analys 20 Modeller för berättelseanalys 21 Hur gör man? Om narrativ metod 21 Livsberättelser 23 Muntliga och skriftliga livsberättelser 24 Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på berättelser 25 Med tolkningen i centrum 27 Narrativ analys som reflexiv aktivitet 28 Forskningsprocessens nivåer 29 Centrala begrepp 32 Min egen berättelse 34 Syfte 36 Innehåll och form 37 Del I I Kunskapens narrativa karaktär 41 I begynnelsen var det talade ordet... 42 Den muntliga berättelsen som performance, som iscensättande 43 Den muntliga berättelsen som gemensam produkt 45 De muntliga berättelsernas moraliska betydelse 46 Från tal till skrift 47 Skriftlig versus muntlig kultur 48 Kritiska röster 50 De stora berättelsernas upplösning och det postmoderna tillståndet 52 Muntligt berättande i minoritetslitteratur 54 Vems och vilken berättelse är död? 55 Maktens berättelser - berättelsens makt 57 Herodotos - historieskrivningens fader 59 Konstruktionen av de Andra 60 Den historiska kunskapens narrativitet 62 Metahistoria 64 Den postkoloniala utmaningen: dekonstruktionen av de imperialistiska berättelserna 66 Det "postkoloniala" som alternativ berättelse 68 Återberättandet av Afrika 69 Orientalism - berättelsen om Österlandet som det Andra 70 Motstånd och makt i de alternativa berättelserna 71 Postkolonial feminism 73 Konstruktionen av genus i berättelser från den Nya världen 74 Columbus berättelser från den Nya världen 76 Antagonistiska röster om los Indios 78 De andras röster 80 Berättande, social handling och identitet 83 Berättandet som grundläggande existentiellt villkor - tid, berättande och identitet 84 Den narrativa principen 85 Barns tillägnande och användning av narrativa strukturer 87 Barns socialisering till berättare 87 Berättelser som presentationer av självet 88 Självpresentationer i mediaberättelser 91 Modernitet, självidentitet och den reflexiva biografin 92 Berättande som ontologiskt villkor för socialt liv 93 Narrativitet och social analys 95 Dimensioner av narrativitet 96 Begreppslig narrativitet 98 Makt, berättande och social kontroll 99 4 Vetenskap och narrativitet - medicinsk teori och praktik som narrativt konstruerad 103 Kvinnan, medicinen och fin-de-siècle 105 Hälsoupplysning som samhällsspegel 106 Medicinens narrativa karaktär 107 Synliggörandet av patienters berättelser 108 Mötet läkare-patient 110 Narrativa draman - behandlingsprocessers narrativa form 111 Psykoterapi som berättande 113 Narrativ terapi 114 Avslutning 117 Del II 5 Vad är en berättelse? 121 Att skilja ut det narrativa 122 Definitioner - temporalitet och kausalitet som nödvändiga kriterier 124 Koherens - berättelsen som sammanhängande enhet 125 Distinktioner 127 En tredelad modell - innehåll, uttrycksmedel och berättande som handling 130 Berättelsens innehåll 131 Hur förmedlas en berättelse? Diskursiva verktyg 135 Vem berättar? 141 Vem lyssnar/läser? 142 Postmodern experimentalism och undermineringen av det traditionella berättandet 143 6 Med texten i fokus 147 Berättande texter som strukturerade 148 Folksagans funktioner - Propps morfologiska ansats 150 På jakt efter manifesta och latenta strukturer - Claude Lévi-Strauss 152 Kritiska röster 154 Narratologins grunder 156 Narratologins fem grundläggande drag 157 Greimas aktantmodell 158 Dekonstruktionen av texten och den poststrukturalistiska kritiken 160 Kontextualiseringen av texten 163 7 Med samtalet i fokus 167 Berättande som regelstyrt samtal 169 Samtal som strukturerad aktivitet 171 Transkription 172 Paus 174 Samtal som funktionell aktivitet 175 Samtalsstilar och berättarstrategier 178 Interaktionell kontroll, dominans och samhällelig makt 179 Mäns och kvinnors olika samtalskulturer och berättarstilar 183 Kritiska röster 184 8 Sociolingvistisk berättelseforskning 187 Berättelsen som produkt 188 Processorienterad berättelseforskning 189 William Labovs modell 190 Exempel Labovs modell 192 Kritiska röster 194 Vidareutveckling av Labovs modell 195 Svensk berättelseforskning 197 Svenska ungdomars berättande 199 Vardagligt berättande bland vänner 199 Genus och berättande 201 Intern och extern värdering i nicaraguanska kvinnors berättande 203 Det värderande elementet och berättelsen som dramatiskt framförande 207 Avslutning 209 Del III Livsberättelseforskning - historia, liv och berättelse 213 Livshistorisk metod - rötterna 214 Från naturalism till konstruktionism 215 Från anspråk på "frigörande" till synliggörande av forskarens maktanspråk 217 Från innehåll till form 220 Från livshistoria till livsberättelse 222 Från erfarenhet till text 224 Kvinnor som studerar kvinnors livsberättelser 226 10 Den normativa självbiografin och Andra berättelser 229 Den självbiografiska genren som västerländsk konstruktion 230 Den religiösa, icke-västerländska självbiografin 232 Ett feministiskt perspektiv på självbiografiskt berättande 233 Borderlands - självbiografiska texter på gränsen 235 Testimonios 237 Skillnad och variation som utmaning 239 Kulturella modeller för självbiografiskt berättande 241 11 Mötet med en berättare - kunskap, språk och makt 243 Tematisering och planering inför en livsberättelseintervju 244 Tre modeller för forskningsintervjun 248 Berättelsen som gemensam produktion 251 Makt - forskningsintervjuns hierarkiska relation 252 Kampen om kontroll - frågan om auktoritet 254 Följsamhet, respekt och aktivt lyssnande 255 Auktoritet, kontroll och förhandling 258 Kontext 260 Genusrelationer, kvinnligt och manligt i Nicaragua 261 Positioner inom den etnografiska situationen 263 Urvalsstrategier 264 Att träda fram och ta ordet 265 Verbalt artisteri 267 Tystnad 268 Skam 270 Etik och skillnaden mellan forskningsintervju och terapeutiskt samtal 272 Avslutning 275 Del IV 12 Narrativ analys i praktiken I 279 Analysens faser 280 Analysens dimensioner 284 Modeller för narrativ analys 288 Att läsa en livsberättelse 291 13 Narrativ analys i praktiken II 297 Transkription som analytisk praktik 298 Typer av transkription 300 Transkription utifrån Gees respektive Labovs modeller 300 Den vetenskapliga texten som social konstruktion 304 Text, moral och makt 305 Från monologisk till dialogisk text 306 Exempel på diskursiv strategi 308 Exempel Translated Woman av Ruth Behar 311 Att utvärdera narrativ analys 313 Kriterier för validering 314 En feministisk läsning 316 14 Vändpunkter 319 Att studera vändpunkter i livet 320 Vändpunkter i nicaraguanska kvinnors livsberättelser 322 Att bli en mans kvinna 326 Jasminas berättelse 327 Vändpunkter som kontextuellt bestämda 329 15 Intriger 333 Intrig och genre 334 Gergen och Gergens modell 335 Livslopp och åldrande 336 Ensamstående mödrars typ av livsberättelser 338 La Mujer Sufrida - "Livet är hårt" 340 Offer och hjältinnor, makt och motstånd 356 Avslutning 359 Epilog 361 Litteratur 363 Personregister 383 Sakregister 389