Mikromarc websearch

*00000547nam a22002057  45
*00111219
*007|||||||||||||||||||||||
*008110824s2000           e     |||  0|swe||
*020  $a91-44-01362-0
*020  $a91-44-01362-0
*035  $a(Ko)12333
*084  $aG.092
*084  $aIfr
*1001 $aNikolajeva, Maria,$d1952-
*24510$aBilderbokens pusselbitar  /$cMaria Nikolajeva
*260  $aLund  :$bStudentlitteratur ,$c2000
*300  $a307 s.  :$bill.
*653  $aBilderböcker
*8520 $cGRAFISK DESIGN - Ifr
^

Förlagsinformation: Bilderböcker är en stor och speciell del av barnlitteraturen. Om man bortser från den skenbara enkelheten och ser närmare på det intrikata samspel mellan ord och bilder som tillsammans skapar en betydelse, upptäcker man att bilderboken är en av de mest komplicerade konstnärliga former man kan tänka sig. Bilderna talar till läsaren utöver och jämsides med den skrivna texten. De kan uttrycka händelser, stämningar och känslor bättre än ord. Men vad är det som gör en bok till en bilderbok? Vad är skillnaden mellan en bilderbok och en barnbok med illustrationer? Vad är bilderbokens speciella estetik? På vilket sätt skiljer sig bilderbokens uttrycksmedel från romanens? Vilka olika förhållanden finns det mellan ord och bilder i en bilderbok? Vilka metoder kan tillämpas för att undersöka ikonotexten, den enhet av text och bild som förmedlar bilderbokens betydelse? I denna systervolym till &"Barnbokens byggklossar&" erbjuder Maria Nikolajeva enkla, praktiska och konsekventa redskap för att förstå, avnjuta och analysera bilderböcker. Hon diskuterar bilderboken som ett estetiskt föremål och går genom ikonotextens olika aspekter, som miljöskildring, personskildring, berättarperspektiv, temporalitet och modalitet. Boken är rikt illustrerad med exempel från klassiska och moderna bilderböcker. Den är avsedd för studenter i litteraturvetenskap, konstvetenskap, barnkultur och vid lärarhögskolor samt för alla med intresse för barnlitteratur.

• Förord 7
• Inledning 11
• Bilderboken som kommunikationsform 11
• Några sätt att nalkas bilderböcker 14
• Försök till bilderbokens typologi 16
• Mellan ord och bild 17
• Text utan bilder eller med några få bilder 17
• Bild utan ord eller med några få ord 18
• Ord och bilder i samverkan 21
• Symmetriska och kompletterande bilderböcker 22
• Förstärkning och kontrapunkt 27
• Tecken utan det betecknade och det betecknade utan tecken 30
• Olika typer av kontrapunkt 36
• Litteratur 38
• 1 Kort historik och genreöversikt 45
• Pendling mellan symmetri och kontrapunkt i historiskt perspektiv 45
• Bilderbokens genrer 48
• ABC-böcker och räkneböcker 48
• Illustrerad poesi 51
• Sagor 51
• Fantasy 52
• Vardagsberättelser 53
• Äventyr 54
• Historiska berättelser 54
• Djurberättelser 55
• Leksaker och levande föremål 57
• Bortom genregränser 57
• Nationella och individuella stilar 58
• Litteratur 59
• 2 Bilderboken som ett estetiskt föremål 63
• Format 64
• Titlar och omslag 65
• Försättsblad 69
• Titelsida 72
• Baksida 73
• Uppslagets layout 74
• Pageturners 81
• Intraikoniska texter 82
• Fortsättningsböcker och långserier 84
• Förslag till vidare studier 86
• Litteratur 87
• 3 Illustratörens val 89
• Samma illustrationer med olika texter 91
• Samma text med olika illustrationer 93
• Samma text med två uppsättningar bilder 104
• När bilderboksskapare illustrerar andras texter 108
• Förslag till vidare studier 113
• Litteratur 115
• 4 Bilderbokens miljöskildring 117
• Några allmänna iakttagelser om miljön i bilderboken 117
• Minimala och reducerade miljöskildringar 120
• Fullständiga visuella miljöskildringar 123
• Integrerade symmetriska miljöskildringar 125
• Sven Nordqvists absurda miljöer 127
• Miljön som bidrar till handlingsförloppet 129
• "Specialeffekter" i den visuella miljöskildringen 131
• Stockholm i text och bild 134
• Förslag till vidare studier 136
• Litteratur 137
• 5 Bilderbokens personskildring 139
• Några allmänna iakttagelser om personskildringen 139
• Bildens begränsning i personskildringen 142
• Ordens begränsningar och bildens potential 144
• Yttre persongestaltningen: Den vilda bebin-böckerna 146
• Från yttre till inre persongestaltning: Muminbilderböckerna 150
• Att återge känslor i ord och bilder: Mina och Kåge 153
• En mer komplex visualisering av känslor: Tunneln 157
• Bild och dialog: John Burninghams osäkra ikonotext 160
• Genus-strukturer i ord och bild 165
• Förslag till vidare studier 172
• Litteratur 173
• 6 Berättarröst och synvinkel 177
• Några allmänna iakttagelser 177
• Det allvetande perspektivet 180
• Fokalisering i ord och bilder 183
• Jag-formens dilemma 185
• Det avlägsna "jaget" 190
• Motsägelse och kontrapunkt i perspektivet 193
• Förslag till vidare studier 198
• Litteratur 199
• 7 Tid, rörelse och kausalitet 201
• Tid och rörelse inom en bild: simultansuccession 201
• Tid och rörelse på ett uppslag med flera bilder 205
• Tid och rörelse i samspel mellan vänster- och högersida 210
• Handlingsförlopp och rörelseriktning 212
• Hastighet och tempo i ord och bilder 217
• Bildpauser och läsriktning 219
• Mer komplex temporalitet 222
• Analepser 222
• Prolepser 224
• Paralepser 225
• Akroni 225
• Syllepser 226
• Förslag till vidare studier 229
• Litteratur 229
• 8 Mimesis och modalitet 231
• Mimetisk och icke-mimetisk framställning 231
• Symmetrisk indikativ: både ord och bilder skildrar händelserna som sanna 234
• Symmetrisk optativ: både ord och bilder skildrar händelserna som önskedröm 236
• Dubitativ som provoceras av ord 237
• Skiftande modalitet i ord och bilder 238
• Dubitativ som provoceras av bilden 242
• Visuell subversion på slutet 243
• Visuell subversion både i början och på slutet 245
• Visuell subversion genom hela texten 247
• Ambivalent modalitet 249
• Symmetrisk ambivalens 250
• Motsägelseful ambivalens 252
• Ambivalens i flera steg 253
• Pendlande ambivalens 256
• Förslag till vidare studier 260
• Litteratur 261
• Slutord: Bilderböcker som litteratur 263
• Några allmänna fördomar 263
• Dubbelt tilltal 265
• Det visuella och det verbala: Jacques Lacan och bilderboken 269
• Litteratur 270
• Litteraturförteckning 273
• Primärlitteratur 273
• Sekundärlitteratur 284
• Titelregister 295
• Personregister 301
• Sakregister 305